Läs gärna kommentarerna!

Ska jag låta kommentarerna bli synliga i bloggen?
Det är så många kvinnor som skriver så bra och tänkvärda kommentarer som jag hoppas att fler tar del av. Jag funderar nu på att ändra så de blir synliga och så att alla kan se dem enklare.. Tycker ni det skulle vara bra? Känns det okey för er som skriver kommentarer.

Tills dess vill jag bjuda på två kommentarer här idag, den ena är från Anna-Karin som också har en egen fin blogg och den andra från Karina som har en Kvinnocirkel i Frankrike.

Anna-Karin Mattsson (svarade på inlägget 7 juni)
Hej Anne!
Jag småfnissar lite när jag läser, för jag känner igen mig själv som nyss fyllda 51 så otroligt väl i orden här om hur just jag känner det att vara kvinna i den här åldern.

Ja, det känns verkligen som att nu är det dags för mig! Ibland känner jag som att tonåringen vaknat till i mig igen, frånsett att jag har ingenting av tonåringens osäkerhet eller osunda självkritik i mig längre.

Jag är nyfiken på livet, jag tar för mig mer, sätter tydligare gränser, jag har pondus, jag är alltmer orädd, jag söker njutning och glädje och jag väljer bort saker i mitt liv som jag inte längre vill ha där. I stället lägger jag till det jag vill ha i mitt liv. Samtidigt är jag ödmjuk och tacksam för livet och för andra människor. Känner stor respekt till andra människor, d v s jag försöker inte förändra andra människor, jag njuter av att stå bredvid och se hur andra utvecklas av sin egen kraft.

Mitt-i-livet är underbart att vara som kvinna, har jag skrivit mer än en gång i min egen blogg. Därför att jag har känt det så inuti mig.

Jag är också nöjd när jag ser mig i spegeln och jag tror att så som jag ser ut nu, så kommer jag att se ut, på ett ungefär, resten av min tid här på jorden. Så klart om jag får vara relativt frisk. Och där kan jag delvis göra något för mig själv, ta väl hand om mig på olika sätt.

Det är dags att slå hål på myten om medelålders kvinnor en gång för alla, tycker jag. Det tror jag att vi gör bäst genom att tillåta oss att leva ut de vi är där inne, våga visa hur starka, vackra, erfarna och kloka vi faktiskt är. Känna oss stolta över att vi är de vi är och över det vi har åstadkommit i våra liv.

Ha en underbar dag och tack för att du sprider de vackra och livsbejakande tankarna här i din blogg!

Kram
Anna-Karin
http://wwwmaskroskvinnan.blogspot.com/

Från Karina i Frankrike - om att starta kvinnocirklar
Vår kvinnocirkel startade med att en väninna frågade 3 kvinnor hon verkligen gillar och känner sig trygg med om vi ville ses en gång i veckan och meditera. Och nu pratar vi om många saker och lär oss massor av varandra.

Ofta är vi bara 3, ibland 4 och ibland vill vi bjuda in en ny person men då måste alla säga ok till det. Vissa personer har blivit inbjudna men kommer inte. Det ser vi som ett tecken på att det inte är dags för dem än.

Jag tror som Anne att om det känns rätt så är det rätt : ). Och ta det i din takt. Kanske att bara 2 eller 3 kvinnor kan vara bra till att börja med?

Kramar, Karina