Nu har vi träffats i Kvinnocirkeln och haft det så mysigt... Det var så kul att få visa dem boken och dela den med dem då de ju är en viktig del i min bok, eftersom det är den kvinnocirkel jag har varit del av en längre tid...
Vi har turats om att dela med oss var vi befinner oss i livet just nu och gett varandra värdefull feedback och stöd. Det är så skönt att få den där stunden där alla fokuserar på mig och och lyssnar på mig och sedan ger mig värdefull feedback. Sedan är det lika spännande att verkligen få lyssna i lugn och ro på var och en av de andra kvinnorna och höra var de befinner sig i livet och inspireras av deras resa.
En kvinna i cirkeln fick lite extrafokus och det kändes fint att vi kunde ge det till henne... Både i form av att vi lade händerna på henne en stund och gav lite helande beröring och att var och en sedan delade med sig sina tankar om det hon just nu var inne i livet. Det känns som att vi är en enhet och när vi ger till en så ger vi till oss själva... Vi vinnar alla på att en kvinna växer, då och vi växer också genom att ge.... Jag blev även mycket stärkt i det som jag just nu funderar på i livet och fick värdefull feedback från alla dessa kloka systrar.... Vi skrattade också mycket åt hur tokiga vi är ibland och hur vi kan fastna i snäva synsätt om oss själva och världen.... befriande att se på det med lite humor.
Så åt vi jättegott i Anitas mysiga uteveranda.. fikade och pratade om allt och det var en så mysig stund med dessa kloka kvinnor. Vi betyder så mycket för varandra i processen att växa och jag önskar alla kvinnor att ha en trygg och nära kvinnogemenskap att växa i.... Godnatt.
söndag 6 juni 2010
6 kommentarer:
Hej!
Tack för att du ger dig tid att kommentera. Du som inte har en egen blogg eller googlekonto kan i rutan "Kommentera som" välja: Namn och webbadress (funkar nog även utan webadress), eller Open ID eller Anonymt.
Hoppas det fungerar annars får du prova dej fram !
Varmt tack, din feedback betyder mycket för mig... Anne Solveig
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vad underbart att ni har träffats så länge! Jag träffade mina Gudinnevänner i går och det var helt underbart - som alltid! Vi satt under ett körsbärsträd på en äng med utsikt över berg och olivträd. Vi brukar använde flera kortlekar och jag trummar på min indiantrumma. Vilken lycka!!! Nu är vi påfyllda inför veckan : ).
SvaraRaderaVarma kramar, Karina
Åhh jag ryser när jag hör det Karina.. så underbart det låter och vilken fin plats ni valde.. det är något speciellt med att vara högt uppe och ha utsikt.. Det är lättare att ha kontakt med den djupare dimensionen då och se nya möjligheter... Varm kram till dig och er kära systrar i Frankrike.. Anne
SvaraRaderaI en snabb tanke så känner ja gen form av avundsjuka att ni får sammlaas och ge varandra kraft. Detta är något som jag skulle behöva,
SvaraRaderaAvundsjukan blir min kraft till att göra något, jag ska sammla mina Gudinnevänner i en Cirkel,,
HUr går jag till väga? vilka ska jag fråga? KOnstiga tankar egentligen, Det är inget som kan hända, En rädsla av att vara anorlunda, vilket jag nu är , och stolt kan vara i ibland, och ibland inte,
Förr hade vi grupper, ibland kändes det oseriöst, och gav ingen energi tillbaka, då försvan dessa grupper, hur vet man att det kommer att fungera igen?
Det är bara attt prova, och med dessa finna texter där jag kan söka insperation till mitt eget arbete kan det ju bara bli bra.
Kramar från ett kalt och lite ruggit Sundsvall.
Lycka till med din kvinnocirkel Gunilla .. om du väljer en trygg struktur och bjuder in dem du vill... då kan det bara bli bra.. men man får träna sig lite på att vara ledare med för gruppens bästa..
SvaraRaderaAllt du behöver veta finns i min bok Kvinnocirkeln som du kan beställa nu.. klicka bara på boken här i bloggen så får du mer info... Kram Anne
Ja, visst är det speciellt att vara högt uppe med utsikt över vägen.
SvaraRaderaVår kvinnocirkel startade med att en väninna frågade 3 kvinnor hon verkligen gillar och känner sig trygg med om vi ville ses en gång i veckan och meditera. Och nu pratar vi om många saker och lär oss massor av varandra.
Ofta är vi bara 3, ibland 4 och ibland vill vi bjuda in en ny person men då måste alla säga ok till det. Vissa personer har blivit inbjudna men kommer inte. Det ser vi som ett tecken på att det inte är dags för dem än.
Jag tror som Anne att om det känns rätt så är det rätt : ). Och ta det i din takt. Kanske att bara 2 eller 3 kvinnor kan vara bra till att börja med?
Kramar, Karina
Jättebra synpunkter Karina... det är så viktigt att det känns rätt med kvinnorna som är med.. så det är mycket bättre att börja med en liten grupp som känner sig trygga med varandra.. kul att ni har det så fint med varandra.. kram Anne
SvaraRadera