Lev som om du var älskad - det är du!

Söndag Gudinnans dag
Jag vill försöka att låta Söndagen vara en vilsam och lite helig dag i mitt liv. Även när vi har kurser eller retreater här så känns det viktigt att Söndagen får vara lite lugn och stilla. Därmed vill jag på Söndagar här i bloggen även dela med mig tankar som är lite mer djupa, andliga och kan inspirera dig i ditt inre.


målning av Anne Solveig Elmberg
Lev som om du var älskad
stod det i tidningen Amos. Det var Bob Hansson som skriver en fin krönika där. Han skriver en fin tanke som han har hört som är ungefär: Frågan är inte om Gud finns utan att leva som om hon finns... (han finns) Han fortsätter: Frågan är inte om man är älskad eller inte utan att leva som om man är älskad.

Vi är älskade
Djupast sätt är min livssyn att vi är älskade av Gud Gudinnan... älskade av livet.. universum.. även älskade av varandra, djupast innerst inne. När vi lever som om det är så, då kommer vi även att uppleva det. När vi väntar oss det goda i livet, då kommer vi att få det. När vi väntar oss att andra ska älska oss och behandla oss väl, då kommer de att göra det.

Hur skulle det vara att leva just den här dagen med tanken att du är älskad, med en förväntan att det bästa kommer till dig, att andra självklart älskar dig för att du är värd att bli älskad.

We are spirit, having a human experience
Lyssnade i morse en stund på Wayne Dyer som pratade bland annat om att många av oss tror att vi är människor som kan ha andliga upplevelser... men i själva verket så är vi andliga varelser som har en mänsklig upplevelse.

Vårt sanna jag - och att vara lycklig
Jag inser mer och mer att endast när jag är i kontakt med mitt sanna jag kan jag vara verkligt lycklig. Därmed är det lika bra att lägga ned det här med att kritisera och döma andra för det fungerar ju ändå inte. Det gör mig i alla fall inte lyckligare och inte dem jag kritiserar heller. Men sen är det ju lättare sagt än gjort förstås...men bara att den insikten har landat lite mer känns fint.

Att ändra våra vanemönster och nervbanor i hjärnan
De senaste dagarna har jag tänkt en del på det här med att tankar, beteende och känslor är vanor. Jag har i flera sammanhang tagit del av att det finns ny forskning som visar att vissa nervtrådar i hjärnan knyts samman och bildar banor när vi har en vana att tänka på ett visst sätt. I Sverige säger vi ju t.om att tänka i samma gamla banor... eller att tänka i nya banor.
Alltså om vi lätt blir irriterade, kritiska eller ledsna så blir det som ett bana i hjärna och vi hamnar därmed enklare i samma känslor igen. Men vi kan bryta dessa vanor, vilket ju är tuffast i början då banorna i hjärnan är tydligt uppgjorda. Men när vi verkligen beslutar oss för att ändra tankar eller beteende då börjar vi göra upp ett ny bana i hjärnan, nya nervtrådar knyts samman och bildar nya banor och efter ett tag blir det därmed enklare för oss att tänka de nya tankarna och bete oss på ett nytt sätt... ja ungefär såhär i alla fall.... Kanske använder jag inte helt rätt begrepp men i grunden fungerar det ungefär såhär..

Skapa nya vanor och banor
Det finns ju många vanor som ställer till det för oss och för mig känns det viktigast att bryta de vanor som har att göra med att känna oro, irritation, frustration, vara kritisk eller dömande eller känna skuld m.m. Allt detta är ju något vi en gång har lärt in men som vi kan välja bort när vi inser att det inte gynnar oss. ACIM som jag ju läser en del i nu inspirerar oss till att se på livet och på allt på ett nytt sätt utifrån de gudomliga varelser vi i sanning är... att välja att tänka och se med kärlek på oss själva och andra. Vi kan välja att skapa en ny bana i hjärnan som innebär att vi vet att vi är älskade, vi vet att Gud, Gudinnan finns och vi vet att allt är väl och att allt sker precis som det ska till det bästa.

Så fundera vilka nya banor du vill välja
Vilka tankar och beteende ställer till det för dig? Hur vill du tänka, känna och bete dig istället? Besluta dig för att verkligen prova att ändra ett visst beteende om det är det du vill. I början är det ju tuffast men efter ett tag så blir det enklare och till sist blir det som en ny vana och en ny bana som du lättare kan halka in på som av sig självt... Kanske det är värt att testa....

"The habit of engaging with God and her creation is easily made if you actively refuse to let your mind slip away. The problem is not one of concentration; it is the beleif that noone, including yourself, is worth constant effort." ACIM feminin