I morse när jag vaknande kände jag att det har varit lite väl mycket tankar som snurrat runt i huvudet och mycket nya intryck den senaste tiden. Jag bestämde mig för att grunda mej lite och gav mig ut på en tidig morgonpromenad ner till skogen. Det hade nyss regnat så det luktade så gott och bara lukten fick mig att komma ner på jorden lite mer.
Vitsipporna såg ännu lite sömniga och blöta ut
av regnet och hängde med huvudet men det kändes friskt och fräscht att se att det kommit fler och fler vitsippor. I skogen möttes jag av ljusgrön härlig mjuk mossa... När jag kom fram till den lilla bäcken sköljde jag ansiktet flera gånger med dess iskalla friska vatten... så härligt... gick vidare till det lilla "vattenfallet" som tidigt på våren verkligen är ett litet vattenfall men nu hade lugnat sig lite.
Djupa rötter och rymd för trädkronan
Fann ett träd som jag lutade mig mot en stund för att hämta kraft och lyssna till dess budskap. Kunde känna trädets rötter djupt i marken och vikten av att vara grundad och trygg i mig själv... Trädet visade mig att det kunde inte breda ut sin trädkrona riktigt för det var så många andra träd så nära att det stötte i deras kronor... Det berättade att på samma sätt kan jag inte utveckla min krona helt och fullt - mina unika tankar och min väg om jag hela tiden tar in för mycket andras tankar och idéer...
Jag behöver lite luft nu omkring mig
och tona in till mig själv och min unika väg så att min trädkrona kan breda ut sig helt och fullt på sitt unika sätt. Vi behöver varandra för att få inspiration och idéer men vi behöver vara själva med för att kunna lyssna till vår inre Gudinna och hur hon vill uttrycka sig...
Det finns en tid att ge och en tid att fylla på
Vi kan inte bara ge ... en vattenkanna måste också fyllas på... För att kunna ge till andra behöver vi vila och lyssna inåt och ta emot det nya vi ska ge... Det behövs balans i livet. Idag ska jag tona in till mina egna projekt och fokusera på det jag är här för att ge just nu... Kram Anne
Hej Anne!
SvaraRaderaDet är så sant det du skriver. Det går inte att hela tiden bara ge ut. Man måste också fylla på som människa för att må bra.
Det bästa är om man kan hitta den balansen varje dag, tänker jag. Det är mitt mål varje dag.
Jag vill ge dig något, därför att jag tycker att din blogg är upplyftande och personlig. Gör vad du vill med det. Det är inga som helst förpliktelser.
http://wwwmaskroskvinnan.blogspot.com/2010/04/beautiful-blogger-award.html#comments
Jag önskar dig en härlig Valborg!
Kram
Anna-Karin
Tack Anna-Karin.. och kloka ord att det bästa är att finna balansen varje dag... tack för din jättefina gåva.. stor kram Anne
SvaraRadera