lördag 11 juli 2009

Frigörande dans-kurs i Mundekulla 1

Jag hade inte alls tänkt att vara med på den här kursen då det varit så mycket annat ett tag med Kvinnofestivalen och min egen kurs nu i veckan. Men jag har beslutat mig för att "rida med lösa tyglar" och låta livet ta mig dit det vill och efter att ha lyssnat på Anne Grundel och dansat med henne nu ikväll så kände jag bara att jag vill vara med.
Anne du är "The Queen of dance !"
Det var så underbart att sitta ned och lyssna när Anne berättade om dansen. Hon är så lugn närvarande och talar med en styrka från sin inre erfarenhet. Jag njöt av att lyssna... Dansen sedan där vi skulle mjuka upp varje liten del var också helt underbar. Bland de bästa eller kanske det bästa danspass jag upplevet. Vi dansade först med fötterna, sedan knäna, bäckenet, ryggen och bröstet och sedan axlarna, armarna, händerna och huvudet. Jag älskade att dansa med brösten märkte jag och även bäckenet. det kändes så härligt att bejaka det mer sensuella. Blev sugen på att dansa orientalisk dans.
En pratstund med Anne
Eftersom Anne kom en dag tidigare för att landa så fick jag en pratstund med henne vid frukost. Dagen innan hade Mona just nämnt vilken skillnad det är i afrikanskornas sätt att röra sig och bära upp sina kroppar och så stolta de är jämfört med oss svenskar som ofta släpar eller stapplar oss fram. Mona gjorde dessutom en mycket träffsäker demonstartion för mig och Helena i cafét och vi skrattade. Mona hade suttit och tittat på en Afrikanska på ett café och jämfört med de svenskar som fanns runt omkring. Vi talade en del om vad det beror på att många av oss svenskar är så stela eller klumpiga... och kom fram till lite olika anledningar som det säkert låg något i. Men när jag nämnde det för Anne så tyckte jag hon gav ett mycket bra svar. - Vi är så mentala och mycket uppe i huvudet sa hon att vi helt enkelt bara låter kroppen hänga med och då blir det som det blir med rörelserna. Afrikanerna är i sina kroppar och bebor dem och det är en av de stora skillnanderna. Det kändes väldigt sant.
Jag vill bebo min kropp
..mer och blev inspirerad av Anne som berättade att hon hade sökt många vägar i sitt liv innan hon kom in på dansen. Men att det var dansen som fått henne att hitta hem till sig själv och vilken trygg grund det är att vara i sin kropp närvarande här och nu. Gå gärna in på hennes hemsida och se en underbar 90-årig dam som dansar varje dag. http://www.fridans.nu/

2 kommentarer:

  1. Ja, utan dansen hade jag varit död, om inte fysiskt så i alla fall känslomässigt... Hawaiiansk Hula handlar mycket om att våga mjukna och hitta sina egna inre kvinnliga kvaliteter (oavsett genus). Afrikanskt dansar jag också, bra för att grunda mig och sprattla loss mina frustrationer. Har läst att Anne Grundel kommer till Malmö i oktober så jag hoppas kunna få prova på hennes dans då. Låter underbart!
    Fridens,
    /Alexandra

    SvaraRadera
  2. Det ser verkligen härligt kvinnligt ut när du dansar Hula. Jag gillar Anne Grundel för att hon är så "grundad" efternamnet stämmer bra.... Det känns som hon har en djup förankring i det hon säger och gör och det tycker jag om och det ger mej en trygghet att följa hennes instruktioner, dessutom är hon ju 66 år!!

    SvaraRadera

Hej!
Tack för att du ger dig tid att kommentera. Du som inte har en egen blogg eller googlekonto kan i rutan "Kommentera som" välja: Namn och webbadress (funkar nog även utan webadress), eller Open ID eller Anonymt.
Hoppas det fungerar annars får du prova dej fram !
Varmt tack, din feedback betyder mycket för mig... Anne Solveig