Nu lämnar jag det en tid i Gudinnans händer.

Mitt beslut var ett hus..
som jag funderade på att köpa.. Det kändes jättefint och rätt på en massa sätt och många visoner jag haft föll på plats i detta hus...och samtidigt kändes det lite kluvet och tveksamt på ett annat sätt.. Nu känner jag att jag gett mig den tid jag skulle att välja och när jag lyssnade lite djupare kändes det bäst att vänta nu...i alla fall över vintern... och ha tillit till att ska jag ha huset då finns det kvar till våren och då vet jag det ännu mer säkert...

Vi säljer nu farmors fina lilla hus på Öland
....som jag kunnat njuta av att åka till under alla år här i Mundekulla...Huset och farmor har betytt så mycket för mig. Jag hade länge tänkt köpa det...men kände slutligen ändå att jag skulle vidare i livet nu och att det finns ett annat ställe som väntar... Det huset jag funderade på var rymligare och hade mycket mer möjligheter... och kändes som det skulle kunna passa mig så bra. Men eftersom jag inte helt kunde besluta mig så kändes det nu helt rätt och en lättnad att lämna det en tid. Men jag märker att det finns kvar ändå  i mitt inre ...jag hade ju i min fantasi redan provat att flytta in.

Så egentligen är mitt beslut vilande
...just nu... Känns skönt att äntligen kunna fokusera på annat... funderar på att t.ex åka till solen och värmen lite... Ta hand om mitt hem här i Mundekulla... och allt annat jag inte hunnit med....Känns en lättnad efter alla funderingar att lämna huset i tillit till att det är i Gudinnans händer. Ska jag ha det så kommer det vänta på mig tills jag vet mer vad jag vill och det känns ännu mer rätt...inte så mycket tveksamheter....och annars väntar något som känns ännu bättre på mig....

Jag älskar ju Mundekulla med
...och njuter av att vara här på denna vackra platsen....men de senaste åren har jag mer och mer känt att jag  bor mitt i en verksamhet och även skulle behöva ett hem att åka till en bit härifrån och bara vara, vila och kunna ge mig tid till kreativa uttryck... Men vi bor ju så jättefint ... huvudsakligen på andra våningen i Mundekulla. Jag har ett rum där som jag kallar Gula rummet.. som jag älskar och njuter av att vara i med öppen spis och med fönster åt både söder, väster och norr... soligt och vackert. Ett lugnt och vilsamt rum där jag nu sitter och skriver till er i Gudinnerummet. Nu lugnar dessutom allt ned sig över vintern och vi stänger igen en längre tid i vinter så det ska bli lite mysigt att sitta här och kunna fokusera på egna projekt... samt kanske resa lite till sol och värme.

Slutligen vill jag säga att det som hjälpte mig mest i att fatta beslutet att vänta det var att stanna upp, vara i tystnad en helg och därmed verkligen kunna känna efter.