Det är ju Gudinnan...
som inspirerar mig att skriva och som Inger så vackert skrev med inspiration från en dikt av Rumi. "Känn Gudinnan inom dig, låt henne vägleda dig och dansa i ditt bröst" Ja just så är det när det fungera som bäst och är som mest njutningsfullt att skapa... då sker det liksom bara genom mig.. ett ljus som vill komma till uttryck en djup tanke som vill spridas eller sång och musik som får vingar... en njutningsfylld känsla av att känna Gudinnans närvaro inom mig och ge ut av hennes ljus, kärlek och inspiration genom mig.
Stillhet, tid, utrymme och närvaro
Men för att det ska ske behöver jag stilla mig och lyssna och ta emot hennes budskap och hennes inspiration. Jag behöver tid och utrymme för Gudinnan att sända sina tankar till mig och ett närvarande fokus för att kunna ge ut den inspiration jag får, så rent som möjligt.
Rumi säger det så fint...
In your beauty, how to make poems.
You dance inside my chest,
where no one sees you,
but sometimes I do,
that sight becomes this art.
-Rumi
Tack för dikterna Inger.
Jag känner igen så väl det du skriver. Men jag tror också att ju mer tid vi ger oss själva i stillhet, ju mer vi lär oss att gå bortom den "tjattrande" lilla rösten inom oss, desto mer utrymme får anden/ den inre källan/ gudinnan att ge sig till uttryck. Det är en så fin känsla och en del av oss som aldrig dör. Det är vår sanna hemvist. Kärlek.
SvaraRaderaJavisst är det så Pernilla... Ju mer kan Gudinnan bara finnas där hela tiden och njuta av sig själv och uttrycka sig genom oss... Det hade varit fint att ha med dig några dagar på min retreat 20 febr - 4 mars.... Kram Anne
SvaraRadera