fredag 3 februari 2012

Gudinnor behöver släppa fram sina känslor!

Eftersom jag ofta skriver positiva upplyftande inlägg här så vill jag idag skriva lite om ett ämne som ju är så viktigt för att kunna vara dem vi är fullt ut och jag vill tacka Ingrid som delade med sig av sin upplevelse och gav mig inspiration att skriva om detta. Kanske har det blivit så självklart för mig att jag inte ens nämner det så mycket men kände idag att det kanske är ett viktigt ämne att ta upp. 

Det är så viktigt att släppa fram vår känslor!
Självklart är jag inte alltid glad och självklart har jag mina utmaningar... men det är faktiskt så att jag märker att jag kan hanterar dem mycket bättre idag.. och de ledsna stunderna blir mindre och stannar inte kvar så länge. Jag har dock haft en längre period i mitt liv när jag gick i en mängd terapier och släppte fram mycket känslor.. Jag hade mycket som jag behövde helas och jag helade också mycket och även om det ibland var tufft så var det för det mesta väldigt sköööönt att äntligen få släppa fram de där känslorna...att få gråta.. att släppa fram uppdämd ilska m.m... och jag upptäckte att det är mycket helande att göra det. Jag känner definitivt att de terapier som fungerat bäst för mig är dem där jag fått släppa fram min känslor och där jag haft en person bredvid mig som kunnat bejaka det. Att bara prata och försöka förstå räcker inte.

Ju mer vi tillåter känslorna... ju mer kan de flöda
Många av oss har ju lärt oss..."inte ska du vara ledsen... här får du lite godis" och det är så vi sedan behandlar oss själva med...stänger ned känslor och kanske äter lite mer istället eller köper godis. Men vi kan lära oss att mer och mer vara i kontakt med våra känslor och släppa fram dem när det känns tryggt att göra det. Även om det ibland kan vara lättare för mig att ha en trygg person vid min sida när jag släpper fram mina känslor så har jag lärt mig att kunna gå lite djupare i den processen även när jag är själv...Ibland kan jag låtsas att det finns en kärleksfull person där eller en ängel för att det ska kännas tryggt att gå djupare in i känslorna och komma till en punkt där de ursprungligen väcktes (men inte hade en chans att få komma fram just då för att kanske det inte fanns någon person där för oss)...  jag har märkt att när jag kommer till den punkten och kan se hur det egentligen skulle ha varit för att kännas bra..... det är då helandet sker...

Parsamtal har varit en så viktig del av mitt liv...
och det är det fortfarande... Att turas om att lyssna till varandra två personer och tillåta de känslor som vill fram att komma ut... det är så helande och kan vara enklare om man har en fin vän eller en bra medhjälpare vid sin sida som kan bejaka och inte vill trösta för mycket på ett sätt som dämpar känslorna... de behöver komma fram och komma ut och uttryckas och älskas och sedan släppa taget om dem och förlåta oss själva och den andre personen och därmed bli fria och gå vidare i livet... Ja så känner jag i alla fall att det fungerar för mig...



Kram till er alla och ha en fantastisk dag vare sig ni är ledsna eller glada. Hur det än är för dig idag ... vet att du är underbar Jämt..... och vi är alla i en process av att bli ännu mer de underbara Gudinnor vi är och det kan behövas mycket tårar för att rena oss på den vägen... Stor kram Anne


11 kommentarer:

  1. Härligt! Kärleksfullt vill jag säga...äntligen och tack till Dig! För den biten har fattats lite förut tycker jag..i Gudinnerummet! Eller så har jag missat det, det är mycket möjligt! Vi är allt! Jätteglad att allt får finnas. Det sorgsna eller arga...när det får finnas, blir ju bara innerlig glädje, djup trygghet och enhet både i mig själv och med andra <3 Varma kramar
    Karin

    SvaraRadera
  2. Och så vill jag tacka för all inspiration du ger... det var ett tag sedan jag var inne och läste och din sida är helt underbar, både texter och bilder! Kram igen!
    Karin

    SvaraRadera
  3. Tack Karin att du säger det... Kanske jag inte skrivit så mycket om detta för att ju äldre jag bli ju mer känner jag mig i balans och är jag ledsen så släpper jag fram det och sen är det lite som en vind som svept förbi... men jag har skrivit om känslor tidigare här och i min bok har jag ett helt kapitel om det..

    Vad fint du uttrycker det

    " blir ju bara innerlig glädje, djup trygghet och enhet både i mig själv och med andra"

    Varmt tack även för din fina feedback och dina ord stärkte mig i att dela mer om detta viktiga ämne...Tack! Anne

    SvaraRadera
  4. Tittar in för att önska dig en riktigt fin helg!
    Det är alltid så gott att vara här. Det är som en lisa för själen :)
    Kram Mia

    SvaraRadera
  5. Vad fint du skriver, Anne! Jag tyckte det var svårt att släppa fram "jobbiga" känslor tidigare men det går nu lättare och lättare. Jag har tänkt mycket på det när jag är med mina barn. Jag fick lära mig av en god vän att lyssna på barnens känslor och bekräfta dem.

    I stället för att ge dem en kaka eller avleda deras uppmärksamhet så säger jag det jag tror att det känner. "Du blev ledsen när din bror tog din leksak", t ex. Och det är lika fantastiskt att se barnen släppa ut känslan och sen smälter den. De blir lättare igen och kan leka vidare.

    Jag ser verkligen skillnad på barn som inte får uttrycka sina känslor så de endera blir inåtvända och liksom sväljer allt eller så smågråter de mycket längre. Magiskt!

    Funkar bra även men vänner eller mannen : ).

    Tack för ett viktigt inlägg och tack till Ingrid också!

    Stora kramar, Karina

    SvaraRadera
  6. Jag säger återigen... TACK.

    //malin

    SvaraRadera
  7. Varmt tack Mia!
    Det känns alltid så fint att ha dej här.... och du är en av mina inspirationskällor när det gäller att ha tillit till att kunna syssla med det älskar och leva på det. Kram

    Tack Karina!
    Du är en mycket klok mamma ...ja det är ju så enkelt egentligen.. att bara låta dem få gråta ut och barn gör det ju så naturligt när vi tillåter dem och sen är ju allt bra igen för dem.. och de är glada.. Vi har så mycket att lära av dem när det gäller att uttrycka våra känslor... och vad fint att du kan använda det med vänner och mannen med... Stor kram Anne


    Tack fina Malin
    kram...

    SvaraRadera
  8. Tack Anne!

    Sitter just i en sjö av känslor och skall göra en liten helande ceremoni för mitt inre barn. Din text kom i precis rätt tid. En extrem känslomänniska som jag är så är det klart att jag helas genom att släppa fram känslorna, men kan glömma det ibland.
    Kram Camilla

    SvaraRadera
  9. Vad fint att höra att du hade glädje av mina rader Camilla.. ja det är ju en stor tillgång att vara en känslomänniska men det handlar nog om att finna sätt att hantera det med... och det verkar du ha men ibland behöver vi ju påminnas ...

    Stor Kram och det lät fint med en helande ceremoni för det inre barnet.
    Anne

    SvaraRadera
  10. I ivern över att vilja allt det positiva o "goda" är det många som skyndar förbi s k svåra känslor. Alldeles i onödan, som jag ser det, eftersom de "svåra" känslorna är goda, de är ju uttryck för vårt inre. Dessutom blir ju den glädje som följer dess mer äkta. Det finns en stressad, jagad positiv hållning som jobbar hårt för att hålla det smärtsamma ifrån sig. Jag har gråtit mig igenom många långa perioder av livet och det är jag så tacksam för nu. Känslor är inte statiska, de förändras när de får finnas, leva.

    SvaraRadera
  11. Tack Maria! Ja det känns sant som du säger att det får ta den tid det tar med svåra känslor... Jag tror inte heller på att skynda förbi dem men jag har märkt att det sker av sig självt att jag kommer snabbare igenom svåra perioder när jag tillåter mina känslor fullt ut... ungefär som små barn kan gråta ena stunden och sedan vara glada igen.

    Jag tror att vi blir med djupa och äkta kännande människor ju mer vi tillåter och bejakar våra känslor.. det är ett sätt att mogna som människa... och en djup sorg kan ju som du med säger ge rum för en äkta och sann glädje. Kul att se dej här igen. hälsningar Anne

    SvaraRadera

Hej!
Tack för att du ger dig tid att kommentera. Du som inte har en egen blogg eller googlekonto kan i rutan "Kommentera som" välja: Namn och webbadress (funkar nog även utan webadress), eller Open ID eller Anonymt.
Hoppas det fungerar annars får du prova dej fram !
Varmt tack, din feedback betyder mycket för mig... Anne Solveig