Tack Gudinnan... Tack Gullvivor och syréner.

"- Jag är mjuk och mild, förmedlade den ljusgula gullvivan till mig. 
Mjuk och mild både mot mig själv och andra. 
Därmed kan jag växa i en klunga tillsammans med andra 
som också är mjuka och milda."

Efter mörker kommer ljus
Den här vintern och våren har jag haft flera utmanande stunder... även om jag också haft mycket fina stunder... Gammalt har kommit upp i ljuset för att helas och gamla mönster har kommit fram som det känns dags att släppa nu... tidvis har det känts mörkt ... Jag vill dela med mig det eftersom jag just nu känner att jag kommit upp i ljuset igen med ännu större kraft..... och därmed påminna mig själv och er alla om att det verkligen är så att... Ju mer vi dyker ner i mörkret ju större skjuts får vi att närma oss ljuset igen.

Nu njuter jag av att vara i Paradiset
Jag vill berätta det eftersom jag kanske kan inspirera dig till att också leta upp ett Paradis att njuta av några dagar... Det finns ju en massa platser i Sveriges avlånga land som bara väntar på att du ska komma dit och njuta av dem... sååå många blommor som väntar på att någon ska se deras skönhet.... Att ge sig själv några dagar att verkligen njuta den här tiden på året, det ger ny kraft och inspiration... Jag förundras fortfarande av hur vackert det är här på norra Öland i slutet av maj... och tänk att de flesta turister missar det.

Ett budskap från en Gullviva
På förmiddagen drogs jag igen till att gå till Paradisängen jag hade hittat dagen innan... Jag mötte ett par som liksom jag var helt förundrade över hur vackert det är där och så mycket blommor som finns... Kvinnan jag mötte hade liksom mig aldrig sett så mycket gullvivor förr... Jag älskar verkligen gullvivor så jag satte mig ner och lyssnade om de hade ett budskap till mig:

- Jag är mjuk och mild, förmedlade den ljusgula gullvivan till mig. Mjuk och mild både mot mig själv och andra. Därmed kan jag växa i en klunga tillsammans med andra gullvivor som också är mjuka och milda.

Ja kanske är det därför jag älskar gullvivan
....för hon påminner mig om det mjuka och milda... När vi är hårda, dömande eller kritiska mot oss själva eller varandra då blir våra relationer kantiga och utmanande... Jag vill vara lika mjuk och mild som en gullviva... då blir det enklare att vara nära andra. Jag känner redan att jag har slipat av en hel del vassa kanter och kanske är det därför jag ser så mycket gullvivor nu och njuter så av att spegla mig i dem.

Tack Gudinnan.. tack livet.. tack Gullvivor och Syrener
....och alla andra vackra blommor jag sett idag... Jag har njutit så... andats in syrenens doft och lyssnat till fågelkvitter... Jag har även varit nere vid havet en stund och gått barfota i solvarm sand och vilat i sanddynorna och tittat upp mot himlen...  Ja den här dagen blev just så som en vän hade skrivit i facebook när jag tittade in där i morse...."Idag är det världens bästa dag ♥ igen ♥ tacksam att fortfarande gå på denna underbara jord med mina käraste fötter som bär mig dit jag vill gå ♥"   

 Ja det blev "världens bästa dag" i dag...
 ...och jag har vandrat barfota på sommarängen ....och livet känns ljust igen och jag har fått ännu mer insikter och även skrivit lite... Så här vill jag leva... Att börja dagen lugnt med meditation och yoga, gå en vacker fm-promenad... sen skriva och fokusera på min Gudinneliga uppgift... kunna ge något djupt och inspirerande till andra.. och så gå ut igen och njuta av underbar natur....ta en fika i solen..... och när jag känner mig mätt på den egna tiden då vill jag även dela den med vänner... men ännu njuter jag av att bara vara med mej..

Ha det gott.. och njut av ditt eget Paradis.. 
kanske finns det närmare än du tror.. Ja det är ju så vackert överallt denna tid!

Anne Solveig

"Det är i lugnet och stillheten jag nu ska vila 
för att kunna blomma ut helt och fullt"

Det finns fler Paradis
... och idag har jag upptäckt ett till
En del av er vet att jag hade tillgång till min farmors hus på södra Öland under många år.. Det var alltid en glädje att åka över sundet till det fina lilla huset med den vackra utsikten... och jag älskade att vandra på Alvarets vackra marker där det på våren växer orkidéer och på sommaren är fullt med gula solvändor, lila timjan, mandelblom och andra blommor.

Det kändes dags att lämna
Men så när farmor gav sig iväg till de eviga sommarängarna så var det dags att antingen sälja huset eller också att någon av oss i släkten köpte det.... Jag funderade länge för jag hade alltid tänkt att jag en dag skulle ta över det... men efter att ha lyssnat och känt efter så valde jag av olika skäl ändå ej att göra det... Det var som om en massa saker skedde som också bekräftade att det var dags att lämna. De vackra stigar jag förut kunnat vandra ut på Alvaret till stängdes av eller växte igen... Jag kände också att det är ju faktiskt en del arbete med ett hus också... det ger mycket men kräver en del också av både engagemang och pengar... men ibland har jag i efterhand funderat på om jag ändå skulle köpt ut det...

Jag har funnit ett nytt ljuvligt Paradis 
Därmed blev jag så glad idag när jag upptäckte ett helt ljuvligt paradis här uppe på norra Öland... Jag har vandrat längs syrengator med syrener höga som träd... jag har aldrig sett så mycket gullvivor i mitt liv förut... och det finns massor med lila orkidéer även här... och idag vandrade jag på sååå vackra små stigar fulla med blommor och kom till mitt nya paradis.... en helt ljuvlig äng full med gullvivor, orkidéer och andra blommor... ännu mer än jag brukade se där jag bodde förut och dessutom var det en så vilsam äng... alldeles lugnt och stilla... Just nu kom jag på att den kanske speglar en ny fas i mitt liv... Förut vandrade jag på det det ofta blåsiga öppna oskyddade Alvaret och nu på en stilla vilsam äng:)

Mitt liv nu - som en stilla Sommaräng
Ja lite så känns det nog i livet nu. Som om jag äntligen befinner mig i en sits där jag både kan välja det som jag mår bra av och även har lite mer insikt i vad jag vill välja och vad som passar mig just nu i livet samt tillit till att det är okey....Vilken underbar kombination...  den vill jag njuta av nu... Jo det känns nog ungefär som att vara omsluten av lummiga träd på en vacker vilsam, stilla äng fylld med blommor och kanske blommorna kan symbolisera allt det vackra som jag nu vill ska få blomma ut genom mig...

Det är i lugnet och stillheten jag kan blomma
En sak har jag insett ännu mer tydligt...när jag varit här... och det är att det är i lugnet och stillheten jag nu ska vila för att kunna ge uttryck helt och fullt för alla de vackra blommor som vill komma fram genom mig i form av skrivande, målande, sång och musik och Gudinneevent...

Egen tid är så viktigt och Njutningsfullt!

Jag har gett mig iväg en vecka
..långt bort från civilisationen för att få egen tid att tänka, känna och få lite perspektiv på mitt liv. Det tar alltid lite tid innan jag beslutar mig för jag trivs så bra hemma också.. men när jag äntligen kommer iväg så brukar det ge mig så mycket och jag njuter av att vara med mig själv…

Skönt att vara i min egen energi
Jag tror att de flesta människor - kanske alla mår bra av att komma bort lite från sin vardagliga tillvaro för att kunna se på den med lite perspektiv. Jag märker också att jag så lätt blir påverkad av andras tankar och känslor och att det är en så skön vila att endast vara i min egen energi... Jag har njutit av en lång skön morgon med läsning, meditation, yoga m.m. samt en längre eftermiddagsstund med meditation med fokus på tacksamhet och mina visioner. Ännu har jag inte känt mig ensam ett dugg utan bara njutit av att vara själv...

framåt eftermiddagen och kvällen tittade solen fram

Jag har redan fått klarhet och nya insikter
Jag hyr ett litet trevligt rum med kök på Öland. Jag har tagit med mig lite grejor hemifrån så att jag känner mig mer hemma här... lite gula schalar för inredningen, mitt mysiga fårskinn... mitt duntäcke, ljus, böcker, musik... så nu har det redan blivit "mitt" hem. När jag väl är här känner jag att jag längtat så mycket efter detta... och redan har jag fått ordning på en massa saker i mitt inre och kommit till klarhet och insikt om en hel del och det är bara första dagen!!

Det har regnat och varit lite mulet idag men det är så vackert ute nu med en massa syrener, gullvivor och andra vårblommor... Jag gick en promenad ner till havet på kvällen ...

Så kära Gudinna...
Jag vill varmt rekommendera dig att ge dig ut på ett eget äventyr när du känner behov av det... att hyra ett rum eller en stuga på en vacker plats och bara vara med sig själv några dagar kan ge så mycket nya insikter och klarhet och därmed inspiration att vandra vidare med lättare steg och nytt fokus i livet.

Ha det gott och njut av våren var du än är...
Anne Solveig

Att klättra mot ljuset!

Climbing to the light!

I fell into the deep cave
There in the darkness I glimpsed a ray of light
just enough to see the shadows clearer
and before my old pain, the fake in me
a desire began to grow in my heart
A desire to reach the light

And suddenly in the middle of the dark
I took a decision to climb
and then I saw the rope I could use
It was golden with an inscription
"You are the beloved daughter of the Goddess"

It gave me hope to start climbing
and when I reached higher, 
there were more inscriptions
and the higher I climbed
The light was shining brighter
and I could feel in my heart
that these messages were true.

And suddenly I was up in the light ...
and no more inscription was needed
I was an infinitely beloved daughter of the Goddess
One with her and with all
and there was no need for a world
I was finally home

In her warm embracing love

Anne Solveig


I mörkret växer längtan efter ljuset 
Jag har haft en tid som känts lite mer tung och utmanande... men genom detta har en längtan vuxit att närma mig ljuset igen... Det är så lätt att dras med av det "vanliga" och "det gamla invanda sättet" att leva och tänka... det är lätt att döma sig själv och andra och känna skuld... och ibland när vi befinner oss där känns det nästan omöjligt att ändra på det. Men så kommer plötsligt en ljusstrimma in som ger nytt hopp... som påminner oss om att vi behöver göra en medveten ansträngning att nå ljuset. Det är nästan alltid mitt i det mörka som längtan efter ljuset kommer starkare och med den även en ny insikt och vilja att växa... och när den viljan finns så ger oss universum de medel, böcker, människor, filmer eller inre insikter vi behöver.

We're going up, up, up, up, up.....
Genom att fokusera på kärlek, på tacksamhet, sanning och genom att uppskatta allt det vackra som finns runtomkring oss så kommer vi igen i harmoni med det som är vårt sanna jag... Vi bygger upp en ny känsla inom oss... en känsla av kärlek, hopp, frid, harmoni, ljus,och glädje.. och när den fyller oss mer och mer så kommer den att bli vårt grundläggande sätt att vara och leva och vi kommer att utstråla den till andra genom vårt varande. Det sker inte av sig självt och inte genom yttre förändringar, utan endast genom en villighet att leva mer från vår inre sanning... en villighet att dagligen fokusera på det som är sant och kärleksfullt och det som bygger upp dem vi i sanning är ....



Att klättra mot ljuset
Jag föll ner i den djupa grottan
Där i mörkret skymtade jag en ljusstrimma
precis tillräcklig för att se skuggorna tydligare
och inför min gamla smärta, det falska inom mig
började en längtan växa i mitt hjärta
En längtan att nå ljuset

Och plötsligt mitt i mörkret
Tog jag ett beslut att klättra upp
och då såg jag repet som gjorde det möjligt
Det var gyllene med en inskription
"Du är Gudinnans älskade dotter"

Det gav mig styrka att börja klättra
och när jag nått högre fanns det fler inskrifter
och ju högre jag klättrade
Ju mer kunde jag se ljuset klarare
och jag kunde känna i mitt hjärta
att dessa meddelanden var sanna.

Och plötsligt var jag uppe i ljuset ...
och ingen mer inskrift behövdes
Jag var en oändligt älskad varelse av Gudinnan
Ett med henne och med allt
och det fanns inget behov av en värld
Jag var äntligen hemma
I hennes varma allomfattande kärlek

Anne Solveig

Livet blir enklare när vi vet vilka vi är.

Det handlar ju i grund och botten om 
det jag har skrivit om här i bloggen 
på tusen olika sätt... 

Att älska oss själva just som vi är, 
att lyssna inåt, följa vår inre vägledning 
och se till våra egna behov.

Anne Solveig

Lyssna till våra behov och följa vår inre vägledning
När jag har lyft fram det här med Högkänslighet eller highsensitivity de senaste dagarna så har jag samtidigt tänkt en del på att det som gäller dem som är högsensitiva gäller ju även oss alla. Det handlar ju i grund och botten om det jag alltid har skrivit om här i bloggen på tusen olika sätt... Att älska oss själva just som vi är, att lyssna inåt, följa vår inre vägledning och se till våra egna behov... och det är ju något vi alla behöver vara mer uppmärksamma på... att helt enkelt utgå från dem vi är och leva vår egen sanning.

Samtidigt är det något som faller på plats
...och som gör att det känns lättare för mig att bejaka den jag är nu när jag läser boken. Jag tror det handlar om att även om jag förut försökt att ta hänsyn till mina egna behov så har det kanske funnits en del i mig som tyckt att jag borde inte känna som jag känner och att jag borde utmana mig själv i vissa situationer... jag borde stå ut med vissa situationer bättre m.m.... men när jag läser boken känner jag ännu mer att - Jag vill ta hänsyn mycket mer till mina behov och vad jag mår bra av .... Jag vet att jag är sensitiv och vissa saker mår jag faktiskt inte bra av även om jag utsätter mig för dem 1000 ggr...

Livet kan bli enklare när vi vet vilka vi är 
....och vad vi mår bra av... Detta gäller ju det mesta i livet.. t.ex sömnrytm, vad vi mår bra av att äta, vilka platser vi trivs på, vad vi tycker om att att göra... men också hur mycket socialt umgänge vi vill ha.. om vi uppskattar tystnad eller trivs med en massa ljud. När det gäller mat så accepterar de flesta restauranger idag om du säger att du inte tål gluten... men om du vill sänka ljudnivån på restaurangen för att du inte mår bra av oväsen då är det inte lika accepterat och självklart. Detsamma gäller om du inte vill gå på en fest eller delta i ett visst socialt sammanhang då kan du anses osocial och självisk...

Det är dessa och flera andra sammanhang
....som det kan vara så skönt att både vi själva och andra vet om att det finns en stor del av befolkningen som faktiskt är mer känslig för viss stimuli och lätt kan få för mycket av yttre intryck.... och vi är inte helt lika heller... en del är mer sociala och utåtriktade andra är mer inåtvända... men det kan vara fint att veta att även om det ibland kan vara en utmaning att vara lite mer sensitiv, så kan vi också lära oss hur vi kan skapa vårt liv mer och mer så att de fungerar... och vi kan lära oss att mer och mer se vår känslighet som den tillgång den är...för det finns många fördelar med att vara highsensitive.

Så här säger Elaine Aron
"såväl omgivningen som de högkänsliga själva borde fokusera mer på allt som de har att erbjuda. De har till exempel hög empati, är goda lyssnare, ser saker som andra missar och fattar ofta väl genomtänkta beslut. Detta är egenskaper som behövs i vårt samhälle"  Elaine Aron.

Ja det var lite mer om detta ämne. Idag har Svenska Dagbladet en artikel om detta med.

Vad tänker du?
Känner du igen dig i att vara "Highsensitive"?
eller har du andra tankar... del dem gärna.

Ha en fin dag. Kram Anne Solveig

NU tänker jag njuta av att vara den Jag Är!

Sååå befriande!

Efter alla dessa år av att försöka anpassa mig och vara mer social och mindre sensitiv än jag är .. så inser jag att jag förmodligen tillhör den grupp människor som genetiskt är lite mer sensitiva... och detta släkte finns enligt boken och forskning inte bara hos människan utan även hos djuren... och vi behövs... Det behövs sensitiva intuitiva djupt tänkande människor i samhället likaväl som det behövs de som kör på och tål lite mer stimuli...

Det här med att vara "extra sensitiv" är ju ganska subtilt
... och det betyder ju inte att jag för den skull är jätteannorlunda eller känner mig hyperkänslig... men jag är förmodligen lite mer sensitiv än det stora antalet människor och det känns bra att bara veta det ... Nu vet jag att vi även är flera som är extrasensitiva och vi är inte bättre eller sämre än andra,.... men vi har förmodligen en högre sensitivetet och när vi vet det så kan vi välja bort en del situationer som vi inte mår väl av och vi kan inrätta vårt liv så vi får den vila och den lugn och ro och egna tid vi behöver  ... kanske mer än andra.

Jag har just börjat läsa Elaine Arons fina bok 
"Den Högkänsliga människan"
På engelska heter boken "The Highly sensitive person - How to thrive when the world overwhelms you"  på svenska har det översatts till:  Den Högkänsliga människan - Konsten att må bra i en överväldigande värld"  men känslig förknippas så lätt med svaghet och just känslor... men boken beskriver mer en känslighet som har med intuition, sensitivitet m.m. att göra... så Extrasensitiv hade nog varit bättre tycker jag.. och thrive har en lite annan betydelse än att må bra.... thrive betyder mer att frodas... Dessutom är boken på svenska blå och lite stel och mörk tycker jag... medan den på engelska är ljus och gul och mer bejakande...för visst kan sensitiva människor lysa  och var utåtriktade med :) speciellt när de respekterar sin egen personlighet. Men stort tack att den ändå har översatts!

Jag har sett boken sen länge tillbaka
 ....och när jag nu har den i min hand så inser jag att jag skulle läst den för 45 år sedan redan... Då kanske jag hade sluppit känna mig fel när jag reagerade mer än andra på vissa situationer i livet... jag hade sluppit att ha dåligt samvete eller känna mig egoistisk för att jag valde att inte gå på en fest jag blev bjuden på och jag hade sluppit att gå på en del bjudningar som jag mer eller mindre uthärdade för att vara en "god medmänniska"... och för att jag trodde att jag borde det.

Jag skulle haft den i min hand 
.... när någon uttryckte att hon ville att jag skulle vara mer social ... Jag skulle vilja att en väninna hade läst den när hon många år senare uttryckte att hon hade upplevt det besvärligt att jag ville ha ett vilsamt rent rum när jag besökte henne... för jag står inte ut med kaos och oreda... Jag skulle önska att alla som spelar musik på högsta volym på restauranger när man ska äta, hade läst den och förstod att vi är många som inte kan fokusera och slappna av med en massa oljud runtomkring oss... Jag skulle vilja att alla föräldrar som har "blyga" eller drömmande barn, läste den så de insåg att deras barn har en massa andra kvaliteer och att de inte ska pusha ett barn att vara mer framåt eller utåtriktad än det är..

Ja det finns mycket mer som redan fallit på plats
.....efter en timmes läsning!! ... Den viktigaste känslan jag bär med mig nu är att jag inte längre tänker känna skuld för att jag är den jag är... utan respektera den unika individ jag är och ge mig själv det jag behöver utifrån mina förutsättningar. Ingen är bättre eller sämre men i vårt samhälle har det nog uppmuntrats ganska mycket att vi ska vara utåtriktade och framåt.. att vara blyg eller känslig har setts som en svaghet... Ändå är många filosofer, musiker, konstnärer, rådgivare m.m. "Högsensitiva" individer och det är en styrka.

Inspirerad och stärkt av denna bok tänker jag nu inrätta mitt liv 
....ännu mer efter den jag är och mina behov. Jag tänker ge mig själv mer tid till stillhet och vila och hitta hem till mig själv... Jag tänker bejaka ännu mer att endast göra en social grej i sänder... för att sen vila och finna balans igen... jag tänker förklara detta för min man som är precis tvärtom och alltid vill passa på att göra tusen sociala saker samtidigt när han ändå är på gång. Jag tänker inte gå på fester när jag inte vill vara social, eller tänker jag gå därifrån när det inte känns bra längre.... jag tänker be dem stänga av musiken när det blir för mycket för mig på restaurangen eller välja en restaurang där det är lugnt och stilla, vilket jag brukar redan... Jag tänker leva ett lite lugnare liv tidvis .. jag tänker ge mig iväg och vila med mig själv.

Jag är inte så mycket för etiketter
Det finns redan så många etiketter på oss människor...därmed har jag dröjt med att läsa den här boken.. men  jag märker att den redan gett mig mycket.... Det känns så skönt och befriande att någon beskriver en personlighet som jag känner igen mig i och bejakar detta sätt att vara och säger att det har ett stort värde och att det inte är fel och att jag inte behöver ändra mig utan istället ta hand om mig själv utifrån denna vetskap... Att jag istället kan börja se min extrasensitiva sida som en tillgång...

Redan har jag haft nytta av denna bok. 
Jag var i ett socialt sammanhang och kom till en punkt då jag kände att jag ville dra mig undan lite ... I vanliga fall hade jag nog inte gjort det utan "uthärdat och försökt skärpa mig" men nu lyssnade jag till mitt behov... och drog mig undan en stund och vilade och läste och ingen verkade märka det ens och sen fick jag lust att vara med igen och hade en trevlig kväll. Jag tror att den här boken redan har stärkt mig i att inte längre tro att jag är fel eller bör ändra på mig eller bör kunna klara av eller stå ut med vissa situationer bättre än jag gör.... den har istället fått mig att inse att jag kan skapa mitt liv mer så att jag inte behöver utsätta mig för situationer jag inte mår bra av... och istället ge mig själv det jag behöver det som gör att jag kan "frodas"  .

Elaine menar att ca var 5:e person ca 20 % anses vara highly sensisitve... och 22% kan anses måttligt känsliga och kan känna igen sig i alla fall i vissa delar ... och om du gör det då tror jag du med kan ha mycket glädje av boken.

Ha det så gott... KRAM Anne Solveig

Äntligen ljusnar det igen...

Äntligen ljusnar det igen... 
och bokskogen spricker ut
länge har jag gömt mig i det gamla
i det som hände förut...

Men nu är det det dags att släppa
att låta vara och att bjuda in
det nya väntar på att blomma
och saven stiger i stammen din

Du vackra träd som stått där många vårar
som stillat dig och vilat i vinterns frid
nu spränger du på nytt dina gränser
du nuddar himlen och får nytt liv 

och liksom trädet vill jag vila
och stanna upp när det är tid
för att få ny kraft till att växa 
och nå till himmelen inom mig.

Anne Solveig


Nu har bokskogen slagit ut... visst är det vackert

Äntligen ljusnar det igen....
och jag känner inspiration att dela med mig mina tankar till er här...Jag tror att vi i grunden är ganska lika och jag har förstått att ibland när jag sätter ord på något så kan det vara till hjälp och inspiration för andra med... Därmed tycker jag mycket om att skriva.. . Jag lever ju fortfarande i den känslan av att här kan jag skriva lite mer personligt och att ni som läser det är varsamma och med det. Jag tror att en djupare process skett i mig den senaste tiden... gamla situationer har kommit upp till ytan för att helas samt att en del händelser i det vardagliga livet också påverkat mej. Jag märker hur jag även känt av olika sjukdomssymptom den senaste tiden.. och jag vet ju att allt hänger samman..

När jag var ung kände jag mig ofta låg
..eller lite deppad just under våren och försommaren när det var så vackert ute... Det var som om mitt inre visste att det även fanns något djupare och vackrare i mig men så länge jag inte kunde ge uttryck för det eller leva det så blev det för mycket med allt det vackra i naturen. När jag sen blev vuxen så försvann vårdepressionerna och möjligen kunde jag få en liten släng av "visst gör det ont när knoppar brister" under en kortare period.

Ju mer jag har levt det liv jag djupast innerst inne vill leva, ju mer kan jag njuta av att naturens och detta livets skönhet... då finns det en jämvikt i mitt inre som speglar den yttre skönheten...

Gudinnan inom mig blir ledsen när hon inte får utrymme
Men i år råkade det vara så att det var en hel del händelser och åtagande som jag inte riktigt kunde välja bort just i denna tid... samt att jag helt plötsligt befann mig i att fixa en massa praktiska saker och kontorsjobb när jag just hade kommit igång med att måla och skriva... Ofta har det blivit så i Mundekulla att kreativiteten stoppas upp och flödet försvinner på grund av att det är sååå mycket annat och så mycket praktiskt att se till på en sån här plats... och när det sker i balans med att jag med får det utrymme jag vill till mina projekt då kan det bara vara trevligt med lite praktiskt och kontorsjobb men när det andra tar över för mycket ... det är då Gudinnan inom mig blir ledsen för att hon inte kan uttrycka sig och göra det hon helst av allt vill och känner hon är menad till... 

Jag tror att livet alltid känns lite meningslöst och trist när vi inte följer vår egen inre sanna väg... Samtidigt är det inte så lätt att göra det alltid, för de flesta av oss har åtagande som vi kanske inte kan komma ifrån helt... Visst kan vi välja bort en del av dessa åtagande men kanske inte alla... Då gäller det nog att se den djupare meningen även med dessa åtagande och se hur vi kan få in dem i vår djupaste livsmening med... eller helt enkelt bara göra dem i visshet att det kommer en annan dag med nya möjligheter.

Men visst finns det stora val 
....att ta också i livet som påverkar vår situation och kan ge oss mer tid till det vi djupast innerst inne vill... Jag har ju starka funderingar på att ta en time out en längre period.. kanske ett år.. då jag endast håller min längre Gudinnerretreat och sen är helt ledig till att skriva, måla, sjunga, producera en musikCd, trycka en ny bok.. Jaaa bara att skriva om detta känns härligt... och det är ju fantastiskt att jag befinner mig där i livet att det skulle kunna vara möjligt...  och jag ser att jag även i det skulle kunna ge energi till Mundekulla vår verksamhet så den kan blomma ännu mer...

 Igår målade jag gullvivor.. visst är det vackert med gullvivor. photo: Anne Solveig

Genom det mörka lyser ljuset fram allt tydligare

varje vinters kyla ger en ljuvligare vår

mörkret inom oss tvingar varsamt fram ljuset

som en vacker blomma som slår ut efter sin vila i jorden

och som som lyser och strålar i all sin prakt

Jag älskar gullvivor... de är så mjuka, vackra och milda...

Ha det fint och var varsam mot dig själv...

Kram Anne Solveig