Lejoninnan ryter av kärlek till sig själv!

"Lejoninnan inom mig har vaknat och ryter NEJ.. SLUTA
Jag tänker skydda mitt inre barn och min inre Gudinna nu"

Jag brukar skriva positivt och upplyftande.. men det händer att även jag blir arg.. och jag tror det är bra med.. Vi behöver kunna ryta och säga ifrån av kärlek till oss själva och varandra... så därmed vill jag dela även dessa rader med er... Anne Solveig

Ibland blir jag så trött...
...på dem som tror de vet mer om mej än jag själv vet...
- Du är trött; sa hon... du behöver vila länge... Jag kände efter lite och tänkte på att jag faktiskt känt mej mer energisk på senaste tiden... men just nu på eftermiddagen när jag vilade i soffan var jag lite trött... - Nej svarade jag... jag tycker jag har mycket energi.... - Joooo hon höjde rösten som för att få kraft och pondus... du är mycket trött och du behöver vila länge, propsade hon på ...

Har ni med råkat ut för dem?
De som ser sig själva som mediala och utan att ni bett om det, talar om saker om er som ni inte alls känner är sant och som verkar handla mer om dem själva? Eller de som tror sig vara fantastiska helare...och absolut vill hela dig och ge dig "bars" eller deksha eller något annat av det senaste de blivit helt frälsta av...  kanske känner du just då att du inte skulle vilja att den där personen tog i dej med en tång ens :) och egentligen vet du att den som skulle behöva healing är egentligen den här personen själv, först och främst...

Rak och sann?? eller kärleksfull!
Sen finns det de där som tycker de har en slags rätt att bara slänga ur sig sina sanningar till dej på ett inte alls särskilt respektfullt sätt... på ett sätt som kan såra för att det finns en viss frustration och projektion i det de säger.. kanske har de retat sig på att du har en viss egenskap ...kanske är de avundsjuka... och när de får en liten chans så slänger de ur sig det de tycker på ett mycket klumpigt sätt...utan att du bett dem om det...

Jag trivs med att vara smal och lätt
Jag tillhör t.ex den typen av kvinna som snarare är smal än har mycket hull... Det verkar som om många tror att man bara kan ge sig på oss som är smala och kläcka ur sig hur dumma saker som helst... - Åhhh så smal du är .. du borde äta lite mer... den som säger detta tillhör ofta dem som kanske borde äta lite mindre... men vad skulle hända om jag svarade  - Åh så tjock du har blivit.... du borde verkligen inte äta så mycket... Nej så får man inte säga... det anses fult och inte artigt... men vi som är smala vill inte längre höra något om det heller... för antingen så trivs vi utmärkt med den vikt vi har.. eller kanske vi kämpar med att gå upp i vikt.

En annan sak jag får höra ibland är att jag är luftig
....och att jag borde jorda mig... Jag är en mycket jordnära person... jag bor nära naturen och lever i harmoni med den så mycket jag kan.... men min personlighet är ljus och luftig som en älva och jag trivs med det... Den som klampar på och tycker att jag borde jorda mig, det är ofta de som kanske skulle behöva lite mer luft och vingar att flyga med. Visst skulle jag kunna vara mer i min kraft genom att tala mer från magen t.ex...  ...men så glömmer jag ibland och det är helt okey... det är en vana som jag med många andra kvinnor lärt sedan vi var små... inget jag ändrar i ett nafs.... Vi är som vi är... låt oss själva få komma fram till när vi vill ändra på det...

Nästa gång skriker jag SLUTA
Så nästa gång någon sätter igång att tala om för mig vad jag borde eller inte borde... eller vill hela mig eller tycker jag skulle vara annorlunda...  då skriker jag SLUTA... och tar mitt Gudinnesvärd och hämtar hem min kraft och låter den andra personen inse att hon klampat över en gräns... det är nog det mest kärleksfulla och sanna jag kan göra mot mig själv och den andra...  Förut har jag tigit och tyckt att jag ska kunna lyssna bara och vänligt säga hur jag känner.. men jag kommer inte låta dem mala på mer.. När det inte känns bra så är det inte bra och det tänker jag lita till... Jag kommer säga stopp!

Jag har underbara nära kärleksfulla visa systrar!
Jag har i min egen nära bekantskapskrets mycket kloka, fina och kärleksfulla och respektfulla Systrar som varsamt ger mig råd när jag ber om det... som stärker mig när jag behöver det... som kärleksfullt stödjer mig i att vara ännu mer den jag är...  som vet att vi växer mer genom uppskattning än genom kritik, som fokuserar mer på hur de själva kan växa än på att ändra mej ... Flera av dem är mediala och ger healing men endast när någon ber om det och med stor kärlek och respekt för ljuset i den andra människan.

...  Jag uppskattar även så mycket den fina anda som är i den här bloggen och era kommentarer... jag vet att ni är kloka, visa och kärleksfulla systrar... och jag uppskattar det sätt ni delar med er...

Dags att skydda din inre Gudinna¨
Jag känner att det är dags att sluta ta dumma kommentarer... att säga stopp lite snabbare.. att låta den person som uttryckt sig klumpigt få veta det så hon får tänka efter och inte sårar fler människor... När något inte känns bra... då kan vi lita till att det inte kommer från kärlek och då kan vi stanna upp och säga - Stopp... det är något här som inte känns bra för mig...

Målning av Anne Solveig

Det är även kärlek att kunna ryta till
...och skydda vårt inre barn, skydda den delen av oss som med stapplande steg, modigt och varsamt ger sig ut i världen mer och mer och vågar vara den hon är... Hon är värd all respekt och kärlek...
och om någon ger sig på henne... då ryter vi... av kärlek och respekt... som Lejoninnan skyddar sina ungar..

Det finns en välsignelse med allt som sker...
...och därmed även.med dem jag beskrivit som klampar på lite okänsligt... Dels visar de mig ett beteende som jag själv kanske behöver se upp med att inte hamna i.. den andra välsignelsen är att de ger mig en chans att säga ifrån... att hämta hem min kraft... att äntligen inse att jag är värd respekt och kärlek... men för att riktigt få denna andra välsignelsen så behöver vi tillåta oss att känna vad vi känner när vi blir behandlade på ett dumt sätt... när vi känner oss kränkta... Vi behöver tillåta oss att bli precis så rasande arga eller ledsna som vi känner oss... för i den smärtan och den kraften, vaknar kärleken och respekten till oss själva...

Slutligen gör alla sitt bästa!
...och vi behöver släppa och förlåta och se vad vi kan lära i varje situation... endast så blir världen bättre... men vi behöver också inse att kärlek kan vara att ryta och säga ifrån och sätta våra gränser i kärlek till oss själva och i till varandra. När vi vet att vi kan det.. då lever vi mer tryggt och kan rida på vårt Lejon i solen.

Ha en fin dag Kära Gudinna.. 

Anne Solveig