lördag 28 september 2013

What if we are okey just the way we are!

Även om jag i de senaste inläggen har skrivit en del om struktur och att dedikera mig och ha goda dagliga vanor... och även om det känns bra på många sätt så kanske det inte alls passar mig hela tiden. Det kan finnas perioder då det är skönt att bara vara och följa det som känns rätt en stund i sänder. Ja jag tror till och med att det är lite kvinnligt att lyssna in och känna efter...vad vill jag idag... och inte bara stelt följa en viss plan. Eller i alla fall finna en god balans mellan dessa två förhållningssätt. 

Vi duger som vi är!
Det är lätt att tro att vi först måste förändra oss för att vara okey ...samt att vi även måste vara på ett visst sätt eller ha visa egenskaper innan vi kan förverkliga de mål vi har. Som om vi inte duger just som vi är. Jag inser att jag har en ideal-visionsbild av mig själv som den kärleksfulla visa, harmoniska kvinnan som vandrar omkring i en slags evig frid och har en fullkomlig kärleksfull relation med en man som alltid visar att han älskar mig. Samt att jag ser mig själv sitta hela dagarna och syssla med det jag älskar.

Kruxet är bara att det kommer troligen aldrig att slå in.
Varför? Jo för att jag är en vanlig människa som har mina utmaningar, mina känslor, mina ups and downs och ibland är jag i harmoni och andra dagar är jag i mindre harmoni... även om jag har sätt att återfinna balansen och kanske inte hamnar lika mycket i obalans som förr. Men jag är bara den jag är helt enkelt och kanske lika bra att älska den där Gudinnan som hon är då. Ibland är hon arg, ibland ledsen och ibland glad. Ibland är hon vänlig och kärleksfull och andra gånger känner hon inte kontakten med sitt sanna inre varande.

Det fungerade ändå ganska bra
Så ni som läst om mina planer om att strukturera mig och att följa ett dagligt schema... Det funkade faktiskt ganska bra och jag kände mig nöjd med att jag den mesta tiden använde min tid väl och fick en hel del gjort. Men jag kan erkänna att tiderna var ganska omöjligt att hålla helt och fullt och att det ofta dök upp oväntade saker som också behövde göras. Samt att jag hade ju inte direkt planerat in tid till allt det där vardagliga som att städa, tvätta, oplanerade möten m.m. Men att komma upp i tid på morgonen och lägga mig tidigare på kvällen det känns som en bra rutin för mig för det mesta. Men vissa dagar kan det vara skönt att göra på ett helt annat sätt.

Nu vill jag vara ännu mer snäll mot mig själv
Det viktigaste i livet är kanske att lära oss att vara mer snälla snälla mot oss själva och mot varandra. Att vara snäll mot mig själv innebär ju dock inte att trycka i mig 10 glassar eller sova bort alla min tid när jag inte verkligen behöver det... samt att aldrig ta ett steg i den riktning jag vill... Att vara snäll mot mig själv kan innebära att ha en plan och att dedikera mig till ett viss fokus men det kan också innebära att släppa den planen och vila lite mer när det känns bra att göra det.


Här kommer därmed en ny variant av att vakna på morgonen:)
Jag ska testa den, den närmaste veckan: Jag vaknar och känner efter vad jag jag helst vill gör...jag kan t.ex ligga kvar en stund under täcket och mysa och titta ut på den vackra morgonen och jag se att det är höst därute.. Jag njuter av den vackra naturen och hinner därmed sakta vakna till. Jag läser några inspirerande rader i en bok som ligger bredvid sängen. Jag funderar på vad jag kan göra idag som känns inspirerande och kul... Jag får lust att gå upp och röra på mig lite eller sträcka ut mig genom lite skön yoga... sen blir jag hungrig och det smakar så gott med en riktigt god och även nyttig frukost... Ja ungefär så skulle det kunna se ut eller på ett helt annat sätt... det känns lite mer lättsamt och inspirerande.

Jag kan var den jag är nu och förverkliga mina mål!
När det gäller mina mål i livet så ska jag börja inse att det är okey att börja förverkliga dem nu, även om jag inte är den där fullkomliga personen som jag föreställer mig att jag borde vara för att kunna förverkliga mina mål. Dessutom ska jag känna mig nöjd med där jag befinner mig nu och allt jag redan har gjort...och i njutning och glädje ta steg vidare i den riktning jag har lust till... och jag ska lära mig att enkelt men vänligt säga nej till det där jag inte alls har lust till och som inte känns som min uppgift...

Så nu går jag vidare en vecka till med dedikation 
till mig själv och det jag djupast innerst inne vill med mitt liv just nu, samt med tacksamhet och djupt tillfreds över där jag redan befinner mig....


Ha en fin helg och en ny härlig vecka du med
... samt minns att du är redan bra som du är och fortsätt att följa glädje och lusten i livet lugnt och i din egen takt...

KRAM Anne Solveig

4 kommentarer:

  1. Ville bara säga- vilket vackert inlägg! kramar Pernilla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varmt tack fina Pernilla.. för att du ger dig tid att skriva det.. känns alltid så gott med lite gensvar. Kram till dig .. Anne

      Radera
  2. Fantastiskt fint inlägg! Jag tyckte att det var inspirerande "att vi duger som vi är" och att vi kanske aldrig kommer att bli perfekta/kompletta och kanske inte försöka vara det heller. Jag har en tendens till att sträva efter att vara så fulländad och hel som möjligt som människa. Det kanske är en bra strävan men då man fråga sig: "vad är det att vara hel"? "Vad är det att vara perfekt". Livet är verkligen komplext och kanske man ibland ska som du säger ska jag bara tillåta mig vara mig. Inte fulländad och kommer förmodligen aldrig bli det. Man kanske är fulländad genom att bara vara sig själv. Tack för dina fina inlägg. Kram /Lovisa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varmt tack Lovisa... jag blir så glad för dina rader och som du säger det existerar ju inga perfekta människor här på jorden :) Lika bra att gilla läget och uppskatta oss som vi är då. Men visst kan vi ändå sträva efter att bli mer hela ... och vara mer och mer i kontakt med vårt inre... samtidigt som det är så viktigt att inse att vi är dem vi är helt enkelt och vi gör så gott vi kan och det räcker långt... och som du säger vi är fulländade genom att vara oss själva... KRAM till dej med ...Anne

      Radera

Hej!
Tack för att du ger dig tid att kommentera. Du som inte har en egen blogg eller googlekonto kan i rutan "Kommentera som" välja: Namn och webbadress (funkar nog även utan webadress), eller Open ID eller Anonymt.
Hoppas det fungerar annars får du prova dej fram !
Varmt tack, din feedback betyder mycket för mig... Anne Solveig