söndag 8 juli 2012

Everything is a blessing!


Jag vilar upp mig efter festivalen!
Efter festivalen kände jag att jag skulle ta ledigt några dagar och resa iväg på egen hand. Eftersom det är första året på 14 år som vi inte har det lilla huset kvar på Öland och inte heller min fina farmor som jag alltid brukade hälsa på, så tänkte jag att jag passar på att upptäcka en ny plats. Någon hade nämnt att Kristianopel var mysigt så på Torsdagen när gästerna började anlända för nästa kurs så satte jag mig i bilen med kurs mot Kristianopel. Jag kände dock redan på vägen att jag inte hade riktigt samma förväntansfulla positiva känsla som när jag brukade åka till Öland och hela vägen var kantad av skog och åter skog.
Jag hade hyrt ett rum med utsikt över vattnet och såg framför mig ett trevligt pensionat. När jag kom fram till Kristianopel kunde jag inte hitta Pensionatet… Efter att ha åkt förbi det först så vände jag och åkte tillbaka till det hus som påminde lite om det jag sett på bilden. Det såg charmigt ut men såg ut att behöva tas om hand lite mer...och det fanns ingen skylt vid vägen som visade att det var här som Pensionatet var.


Jag körde dock in på gårdsplanen och blev mött av platsens trevlige ägare som visade mig in genom dörren . Det var helt tyst och stilla i huset och en massa äldre mörka möbler och i trappuppgången satt ett stort familjefoto på dem som bott här förut. Det visade sig snart att det var bara jag som skulle bo i huset den natten så det var lika bra att göra sig vän med familjen som hängde där på väggen så de inte skulle spöka för mig under natten.

En jättefin utsikt
Den stora fördelen med huset var dock att det fanns en fantastisk stor balkong med utsikt över den lilla viken och vidare ut över vattnet.. samma utsikt som jag hade från mitt rum. Samt en stor gräsmatta som sträckgte sig ner till vattnet. Ägaren berättade att de hade köpt in huset för ett år sen och jag förstod att detta är nu första säsongen de tar det riktigt i bruk så jag kan förstå att de redan har lagt ner ett gediget arbete… och det kommer säkert bli jättefint när det är klart… Men om jag vore dem skulle jag slänga ut alla gamla mörka möbler.. ja i alla fall de flesta och måla väggarna ljusa och vita eller varmt gula och ta bort den stora platt-tv:n mitt i allrummet som ändå bara skulle störa de andra gästerna som bor bredvid då det var ganska lyhört.

Innan jag lade mig beslutade jag mig för att det inte fanns några spöken i huset. Sov lugnt och djupt i en skön säg med mysigt tjockt täcke och vaknade till ännu en dimmig och alldeles lugn och tyst dag. 





Kristianopel är en mycket pittoresk och fin plats!
Gick ner i det lilla samhället och pratade med några från campingen som berättade att Kristianopel tidigare hade haft sina glansdagar då det kom flera tusen människor till Midsommar firande t.ex men att campingen hade förfallit under några år och nyss fått ny ägare. När jag gick vidare upptäckte jag att det var en mycket pittoreskt liten plats med en massa små gulliga hus med vackra trädgårdar fulla med rosor och andra blommor.






 Utsikt från min fantastiska veranda
Rosengården
Jag besökte även Rosengården, som är helt fylld med rosor av alla de sorter och i alla möjliga olika färger. Men även här fick jag känslan av att det inte hade lagts så mycket energi den senaste tiden.. det var lite vildvuxet men ändå härligt med så mycket vackra rosor. När jag gick ut genom grinden upptäckte jag att huset var till salu. Jag kunde nästan förstå det för rosorna krävde nog någon som orkade ta hand om dem. Jag hoppas den som köper huset fortsätter att bjuda in andra att se de vackra rosorna för det är en skatt som finns där.


Rosengården






Det yttre speglar det inre.. vad kan jag lära
Blev lite besviken när det var det fullt på Gästgiveriet som jag hade planerat att äta på … jag blev erbjuden ett mörkt bord i en hörna men avböjde och gick ner och åt en god bakad potatis på ”Sött och Salt” nere vid hamnen som kändes som en av de levande platserna i Kristianopel med en positiv anda.
Gick sen hem och funderade på vad hela den här upplevelsen speglade eller ville visa mig… Fick lite insikter i hur hela situationen speglade vissa delar i mitt liv och hur andra delar var sådant jag kunde lära av.


Fick sällskap
På Fredag em kom det ett gäng kvinnor till Pensionatet. Det kändes på en gång mycket mer trevligt att bo i det stora huset när de var där. Kvällen bjöd på sol och jag gick en vacker promenad runt den gamla muren. Sov skönt och vaknade till en ny dag med frukost nere vid hamnen och lite prat med de andra kvinnorna.

Utställningen – Ljus och Kärlek
Jag hade sett att det skulle vara vernissage på en Konstutsälling som konstnärinnan kallade ”Ljus & Kärlek”.. så dit gick jag meddetsamma efter en god frukost i hamnen. Det visade sig att konstnärinna som hette Cia, kände igen mig och Mundekulla och vi fick ett fint samtal. jag blev mycket inspirerad av hennes målande och hennes fina dikter… Jag tror att det var den viktigaste inspirationen på dessa dagarna. Jag kände ännu mer att nu vill jag med måla och uttrycka mina tankar djupt inifrån mig själv.

Samt att jag redan när jag kom till Öland för ca 14 år sedan nu hade en konstutsällning som jag kallade ”en ljusare värld” Det var mycket ”ljus och kärlek” i den och jag har i efterhand känt mig lite naiv när jag tänkt på det.. men när jag nu såg Cias utställning och hennes fina tankar och ord då kände jag att Nu är det dags att gå ut med det budskapet.. tiden har hunnit ifatt mig… Jag vill stå nu i ”Ljus och kärlek”

Målning av Cia Olsson


För KärLeks skull
Du är här för KärLeks skull
För KärLeks skull är du här
På Jorden
För KärLeks skull

Den bor i ditt hjärta
KärLeken

Våga vara där
I Hjärtat
Där KärLeken bor
Våga öppna Hjärtat
Våga se med Hjärtat
När KärLeken blir dina
Ögon
Då ser jag
Du Älskar mig
Jag Älskar dig

Vi är här för Kärleks skull
För Kärleks skull är vi är
På Jorden

Cia Olsson


Sen åkte jag ner till Torhamn 
...och på vägen passerade jag Lavendelgården.. en vacker trädgård med mycket lavendel samt fullt med andra blommor… Jag hade i mitt inre föreställt mig Torhamn som en öppen plats med havet på båda sidor… Jag kom dock aldrig till denna öppna plats… men det var en vacker väg men mycket skog och havet skymtades lite här och dä… Jag insåg att jag är en Ölandstjej i grunden… som trivs allra bäst i öppna ljusa landskap där jag kan tänka klart och fritt.. och låta mina visioner få vingar…  Men allt detta var ju bra att upptäcka och Blekinge och Kristianopel passade nog egentligen perfekt med det syfte jag hade denna gång… att vila, stanna upp och avsluta ett projekt.

Lavendelgården

En annan upptäckt jag gjorde var att när jag inte har ett speciellt mål som t.ex att skriva , då är det ju trevligt med sällskap… så när jag mest ska vila och koppla av då vill jag umgås med väninnor eller Peter… men om jag däremot åker nånstans för att huvudsakligen skriva då är det helt okey och känns rätt och bra att vara själv.

Idag Söndag morgon var det strålande sol när jag vaknade  i mitt fina rum med fönster åt både öster och söder.. Jag älskar när solen kommer in och väcker mig på morgonen…  Jag gick en liten promenad för att handla lite frukt i handelsboden . Frukten avnjöts sedan på den vackra balkongen med utsikt över vattnet…



Jag känner mig mycket nöjd just nu ..
Jag har avslutat allt jag skulle med Kvinnofestivalen, viket också var en anledning att åka iväg.. samlat lärdomar och insikter inför nästa festival som Gudinnan redan har viskat till mig hur den ska vara… Det är en underbar dag och jag ska sätta mig vid havet i Kristianopel och skriva och tänka på det nya liv som väntar mig nu... 

Hem till mitt kära Mundekulla och vänner!
...och sen ska jag gladeligen åka tillbaka till mitt nu ännu mera älskade Mundekulla som är fantastisk plats med en såå varm och fin energi och så många underbara människor som är levande och vill något vackert i sina liv och jag ska träffa min kära själsdotter-syster Camilla och hennes lille ängla-son Maui och jag är glad att möta Peter igen och att han finns i mitt liv och kanske åker vi iväg en sväng några dagar.. och livet är gott och jag har det bra och allt är mycket väl och jag lär mer och mer …

Allt var just en välsignelse
Jag tror egentligen att allt var precis som det skulle och jag har med mig många vackra minen och upplevelser från denna lilla plats.. samt till och med den stora TV:n var en välsignelse då jag slog på den idag och lyssnade till en svart man som pratade så fint om det andliga. Ibland vet vi inte varför vi hamnar där vi hamnar men det visar sig oftast senare att det är en välsignelse… samt att Paradiset finns ju alltid inom oss var vi än här som Cia som hade utställningen beskriver så fint i sitt lilla häfte med denna dikt. Men slutligen kom jag att trivas mycket väl i huset med.. och idag har jag haft det helt för mig själv och njutit av det hela förmiddagen... Jag kommer nog igen...Har börjat vänja mig vid och njuta av stillheten och insett att det nog skulle vara en mycket bra plats att sitta och skriva på med.


Söndag eftermiddag
Ljuvligt fint avslut på denna vistelse i Kristianopel... Soligt vackert, varmt. Badade, satt vid vattnet och skrev... åt en god lunch och en underbar äppelpaj på fina Café "Sött & Salt" Strosade i gränderna och gjorde ännu ett besök i Rosengården.. underbara doftande rosor... Inser att jag giller Blekinge när jag vant mig nu... det är milt, lugnt och som en varm famn... samt på hemvägen häslade jag på en mycket god vän och vi hade som vanligt ett djupt inspirerande samtal.. och väl hemma i Mundekulla väntade fler kära vänner. Livet är mycket gott!!







Äppelpaj med Rosmarin... och ljuvlig utsikt...mmmmm
Paradiset - Rosengården är till salu... kanske du vill bo här...


Här en fin dikt till av Cia.

Längtan till Paradiset.
Det är lätt att tro att Paradiset
finns någon annanstans
Långt bort från där du befinner dig.
Men tänk om Paradiset är ett tillstånd inom dig.

Ett tillstånd av lugn och glädje,
Harmoni, frihet och fullständig
Närvaro
En känsla som du kan uppleva
var du än befinner dig.

En del befinner sig ofta i
Paradiset i vardagen.
Andra inte alls.
En del befinner sig i Paradiset på semestern.
Andra tror att Paradiset infinner sig efter döden.
Jag tror att Paradiset är
Här och Nu
Om vi vågar släppa taget
och Leva.
Cia Olsson


Ha en Underbar sommar!

Anne Solveig

2 kommentarer:

  1. Tack fina Anne, för en stillsam berättelse! Jag är glad för din skull!
    Och det ger mig även ro att läsa.
    Att bara vara och det i sällsakp med sig själv är en konst, en fin och värdefull konst!
    Att vara borta och längta hem det är skönt på någe vis, att ha ett kärleksfullt hem att komma hem till, antingen någon väntar där eller det bara är så att man trivs himla bra hemma - det är gott!!

    Kärlek till dig!/ Anita

    SvaraRadera
  2. Tack Anita för din fina reflektion.. Ja det är en konst att njuta av sitt eget sällskap med samt att jag verkligen kan uppskatta och njuta av alla nya och gamla vänner som kommer nu till nästa event.. känns varmt och gott.. och visst är det en underbar gåva att ha ett kärleksfullt hem att komma till... det känner jag verkligen denna gång... men Söndagen var helt fantastisk i Kristianopel.

    SvaraRadera

Hej!
Tack för att du ger dig tid att kommentera. Du som inte har en egen blogg eller googlekonto kan i rutan "Kommentera som" välja: Namn och webbadress (funkar nog även utan webadress), eller Open ID eller Anonymt.
Hoppas det fungerar annars får du prova dej fram !
Varmt tack, din feedback betyder mycket för mig... Anne Solveig