Att skala av så det innersta kan lysa fram!

Det har varit många turer men nu har jag landat...

..i alla fall för en tid...Vilken process jag har varit i det senaste året och så många olika turer. Ett tag blev jag störtförälskad i en gammal gård här på Öland och funderade allvarligt på att köpa den. Det var mycket som kändes så rätt med platsen och stället och omständigheterna runtomkring... som om det var en mening med det...  Det var bara det att det delvis var mycket förfallet och det fanns hur mycket jobb som helst att göra där. Jag var ändå där tre gånger på visning och tittade och gav även bud på den...vilket inte blev accepterat och det är jag tacksam för nu... men skulle det blivit det så hade det väl varit en mening med det med.

Jag sansade mig till slut och lyssnade inåt 

...och kände att det jag ju helst vill göra nu är att ge tid till att skapa... tid till mina egna projekt....inte ta mig an ett nytt hus/gård att bygga upp. Samt att det ju känns fint att kunna ge av den tid jag har till mitt kära Mundekulla och till det Peter och jag har byggt upp. Sen kom turen till farmors lilla hus här på Öland som jag ju kunnat använda och njuta av under de senaste 13 åren och som jag ju haft så mycket glädje av. Jag hade under alla dessa år tänkt att den dagen farmor går vidare då vill jag köpa ut huset av de andra i släkten. Men när det sen närmade sig att bli aktuellt med försäljning så hade jag börjat tänka om även här... Nu i måndags så såldes huset till ett trevligt par och det kändes rätt.

Jag är fri att njuta av dagen

Nu sitter jag igen på ett mysigt vackert gammalt pensionat i Vickleby och känner mig mycket nöjd med att jag inte har ett hus att ta hand om. Jag kan bara åka över här några dagar och göra precis vad jag vill... ge mig tid att bara vara med mig själv, skriva, tänka, läsa. När jag åkte över till Öland idag så åkte jag först ner till havet och tillbringade ett par timmar där... så skönt.. och sen upp till pensionatet där jag kom precis lagom till fika... inget gräs som ska klippas... inget hus som ska målas... jag behöver inte ens diska:)  Jag satte mig i den vackra trädgården full med syréner och bara njöt av min cheescake och en kopp grönt té som är mitt favoritté.

Cheescaken  var supergod

och fullt med syréner blommade i trädgården

Mitt älskade Alvar

 Sen gick jag en promenad på vägen som kantades av skyhöga lila syrén"träd" .. Jag gick förbi gullregn och Ullsmörblommor...upp till mitt älskade Alvar där solen lyste och vinden smekte varsamt och där blommorna blommade för fullt.. så vackert... Där gick jag och sjöng för mig själv så som jag alltid brukar när jag är där.. upplyftande sånger om Gudinnan och Moder Jord... jag äskar de här vidderna där man kan se hur långt som helst... där känns det lätt att andas och få ny inspiration.

Min Kärlek till Moder Jord och till Mamma på Mors dag

Jag älskar Moder Jord....så vacker hon är just nu...Henne vill jag ära nu på Mors Dag!! Samt självklart även min lilla fina Kärleksfulla Mamma som gett mig så mycket... Jag vet att hon skulle ha njutit med mig för hon älskade också Alvaret och Öland.....Jag satte mig ner vid några blommor och tänkte på det här med att skala av sig saker... Att inte äga så mycket... och jag kände att det ger möjlighet till att fokusera djupare inåt istället.. Så mycket inspirerande tankar har kommit till mig idag säkert tack vare att jag kunnat lyssna till mig själv och inte haft så mycket i det yttre att tänka på. 

  Ölands vackra orkidéer blommar som mest i maj

Slutligen måste vi våga låta oss förvandlas... 

Så lätt det är att dras med i gamla invanda sätt att tänka...att vilja gå vidare inom de ramar vi är vana vid... som en larv som vill växa och utvecklas mer och mer och bli större och större... men till slut går det inte... det är något helt nytt som väntar.. vi kommer inte vidare på den invanda vägen... det är dags för larven att bli en fjäril...Så tillitsfullt väver den in sig i puppan och en dag har undret skett !! en fjäril flyger ut i världen helt utan de begränsningar som larven hade.... För att kunna gå vidare och utvecklas till dem vi är måste vi vara beredda att släppa allt det som tjänat ut....och  i tillit Surrender till det som är ännu större och låta oss förvandlas helt och bli de fjärilar -  andliga varelser- eller Gudinnor vi i sanning är.

Ha det gott denna ljuvliga tid ... Alla fina Gudinnor.

Kram från Anne Solveig