Det kom ett meddelande till mig från Marie som bad mig om
vägledning i ämnet här nedan. Eftersom detta är något jag själv funderat på en
del den senaste tiden och kanske är aktuellt för fler av er så sa Marie att det
var okey att jag delade mina tankar om detta med er alla här i bloggen...
Hej Anne
Jag vill be dig om lite feedback på en för mig STOR
frågeställning...
För mig är det så svårt att få ihop och det blir en krock i
mitt "system" när jag ska lägga fokus på visualisering och
attraktionslagen...
Jag har under 5 år jobbat med min barndom möter mina känslor
och är i dem och det har gett mig så mycket kärlek och läkning. Jag tror på att
jag har min utstakade väg, som jag själv innan jag föddes har lagt upp
riktlinjer för, för att kunna utveckla mitt medvetande så mycket som jag
längtar efter... Jag tror också att jag valt mina föräldrar osv...
Nu till mitt verkliga dilemma, det känns som jag försöker
att manipulera med min väg om jag själv ska visualisera till mig ting, hälsa
och annat... Ska inte det komma till mig i den takt som jag utvecklas?! På
något sätt så tror jag att läxorna kommer ända tills jag förstått och har
förmågan att ändra på mitt handlande...
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tack för förtroendet..
Jag tror att varje människa behöver lyssna till och lita
till sin egen vägledning... men ibland kan någon annans tankar stärka mig i det
jag själv är inne i, därmed vill jag dela några tankar. Jag ska svara lite
från det perspektiv jag ser det just nu. Ta till dej det som känns rätt för
dig. Det är bara du som vet din väg just nu i livet.
Vår främsta uppgift är att inse att vi är kärlek
Jag tror att vår främsta uppgift här på jorden är att hitta
hem igen…. Att inse att vi är kärlek.. vi är gudagnistor… och se på alla andra
och världen på det sättet med… samt att därmed finna inre frid. Samtidigt tror jag att vi alla har en unik väg
att vandra och genom den vägen kan vi uttrycka det budskapet till andra…
Jag upplever att du har gjort det allra viktigaste
...då du
har fokuserat på att hela dig själv… jag tror att ju mer hela vi är ju mer
påminner vi andra om deras helhet… vår egen harmoni sprider sig till alla
runtomkring oss och vi blir på det sättet budbärare av kärlek i världen. När vi lever i tillit till att livet tar hand
om oss och ger oss det vi behöver då behöver vi egentligen inte fokusera på att
dra till oss ting och saker… men vi kan leka med det lite om vi vill.
Att fokusera på att tjäna andra och livet.
Den viktigaste frågan vi kan ställa oss är … den som ”A
Course in Miracles” uppmuntrar oss till:
”Where would you have me go
What would you have me do
What would you have me say and to whom”
Visst kan vi leka med tankens kraft och dra till oss alla
möjliga saker och det fungerar och kan vara kul ett tag, men slutligen kommer
vi märka att vi bara kan vara sant lyckliga när vi tjänar anden eller livet och
ger den service vi är här för att ge till allas bästa.
När det gäller mål
...så tror jag att vi människor är lite olika och att det även
kan skifta hur vi ser på mål genom livet. En del av oss får till oss en vision
som bara känns helt rätt och sedan håller vi fast vid den och den förverkligas…
tex kan vissa artister ha en stark dröm redan som unga att de ska bli kända och
det kan leda till att de kan ge av sina unika gåvor till andra och sprida
mycket gott…
Att leva autentiskt
Andra kan stanna upp i livet och känna att de vill leva mer
autentiskt från sin själ och börja att verkligen lyssna inåt vad det skulle
innebära…. När de sen vet det så kan de steg för steg närma sig detta…
Att leva autentiskt kan också handla mer om att vara dem vi
är djupast innerst inne än att göra något specifikt… men vissa människor kan
också få till sig mycket klart vad de ska göra.
Att vänta in och ta emot vägledning
Slutligen har jag lyssnat en del till flera personer inom
personlig andlig utveckling den senaste tiden och flera av dem säger att de
tidigare har satt mål men nu är i en fas av att vänta in med att agera, att
lyssna mer och ta emot vägledning när det gäller nästa steg… Denna fas verkar
infinna sig mer när vi blir äldre…kanske över 50... men jag tror att det finns många unga människor som också kan känna så nu… kanske ligger det även i tiden.
Jag får en känsla av att du kanske befinner dig där nu…
och då handlar det ju mer om att vara vaken för hur livet
vill använda dig. Att varje dag ställa liknande frågor som ACIM uppmuntrar oss
till… att inte vänta på ett stort mål där framme utan att redan nu göra varje
dag djupt meningsfylld. Kanske är det även en speciell uppgift eller projekt
som väntar men den kommer uppenbaras genom det, ett steg i sänder. Att ha
tillit och mod att vänta in detta och att lyssna varje dag… samt att också vara
villig att tjäna livet även om det innebär att våga ta nya steg.
I denna process kan vi ju även be om vägledning
… ofta är vi lite mer vakna för de tecken som finns
runtomkring oss hela tiden när vi har bett om vägledning. Jag upplever att vi
alltid får vägledning när vi ber om det även om vägledningen också kan vara att
vi ska vänta och ha tillit.
När du skriver om att lägga fokus på visualisering och
attraktionslagen så ser jag det som att vi alltid attraherar in det som vi
vibrerar ut… så ju mer vi helar oss själva ju mer kärlek och allt gott kommer
till oss. Att fokusera på det som ger dig goda vibrationer… goda känslor.. är
ett sätt att själv vibrera mer av detta
Att sätta intentioner
Att sätta mål kan göra att vi känner oss besvikna på oss
själva och livet när vi inte når dem… Att sätta en intention kan då vara mycket
bättre. Jag tror på att sätta goda intentioner dels när det gäller att vara den
allra bästa versionen av oss själva. Jag tror också på att ha goda intentioner
när det gäller flera områden i livet som hälsa, relationer m.m. Annars är det
lätt hänt att vi blir kvar i det gamla som tex att äta skräpmat, en relation
som inte känns bra m.m. Samt att livet är ju som en resa och när vi vet i
vilken riktning vi ska så är det mycket troligare att vi håller kursen o hamnar
där, samtidigt är det ju viktigt då att vara vaken för allt vackert o fint som
finns på vägen... och även att lyssna inåt o vara villig att ändra kurs om
hjärtat säger det.
Jag har provat de flesta av dessa sätt…
Jag har satt ett tydligt mål att ha en kursgård… eller
kanske var det så att detta mål uppenbarades för mig... nu finns den här… Just nu är dock mitt mål
mer att leva från sanning och kärlek …att vara mitt autentiska jag…den bästa
versionen av mig själv… den jag är djupast innerst inne, samt att vänta in och
se vad livet och Gudinnan vill att jag ska göra… för det kommer ett steg av sig
självt… men att vänta in är inte min starka sida, den kräver mer mod och
tålamod av mig än att ta nya steg… men visst tycker jag det är kul fortfarande
att fokusera på vissa saker.. och därmed välkomna dem i mitt liv.... men det
känns fint att då lägga till...
"Detta eller det som är ännu bättre sker nu i kärlek
enligt den gudinneliga viljan och för allas högsta bästa"
Skulle livet ha en ännu bättre plan så har vi bett om den
och kan även känna oss tillfreds när det vi bett om inte kommer eller kommer på
ett annat sätt.
När vi inser att de andra målen i längden inte kan ge oss det vi verkligen vill ha...när vi blir trötta på att fokusera på tusen saker i det yttre...då finns detta mål kvar och väntar tålmodigt på att vi ska komma hem till friden och kärleken inom oss.... När vi har inre frid så fungerar allt annat med... vi kan njuta av livet hur det än ser ut... och har vi det inte så fungerar inget... Jag närmar mig sakta detta mål och livet blir mer enkelt och vilsamt... Att ha inre frid innebär att alltid sätta inre frid främst, att inte döma eller ge mej själv eller andra skuld utan minnas vem jag är djupast innerst inne...samt att se det sanna och goda i andra....att välja kärlek istället för rädsla.... Att inse att vi alla är ett och vara villig att se på världen med nya ögon. Men tills vi är där så kommer vi vilja sätta tusen andra mål så länge vi tror på att de kommer ge oss det vi längtar efter.
Ha det fint nu Marie och alla Gudinnor och har ni
egna tankar eller fler frågor om detta ämne så dela gärna i kommentaren.
Varm hälsning Anne Solveig!