Det regnar både inuti och utanpå
Vi har en gästlärare i några dagar nu som kommer från England och heter Matt samt arbetar mycket med fobier och hypnos i kombination med NLP. Han har en god förmåga att se var vi sitter fast i våra liv så i morse tryckte han på några knappar hos mig som gav mig mycket bra insikter och väckte mycket känslor. Så idag har det regnat hela dagen här både inuti och utanpå och det var många som kom i kontakt med sina känslor.
Hur beter sig en bra lärare.
Eftersom Matt hade väckt upp mycket inom mig genom att säga vissa saker och tryckt på en del djupare saker i mig så ville jag prata lite med honom om det för att få mer klarhet i vad han egentligen sa och vad jag hörde. Jag tycker det är en sund sak att göra människor emellan att prata igenom när den ene väcker känslor hos den andre. Hos en terapeut tycker jag det är en självklarhet att finnas kvar för att kunna stödja klienten i att ta hand om det som har väckts.
När jag började prata med Matt så viftade han bort mig i princip och började prata om att han hade släppt det hela och jag kunde väl bara släppa det med. (kändes ju underligt och hur lätt är det när någon väcker ens djupaste känslor och sår ??) Jag ville ju bara reda ut vad han egentligen hade sagt och vad som skett i min inre värld.
En liten besvikelse i NLP
som kanske bekräftade det som jag just varit lite tveksam till att det ibland kan kännas lite kliniskt opersonligt och att allt handlar om hjärnan. När man tex blir ledsen så får man ta hand om det helt själv och det rekommenderas inte att lägga en hand eller arm på någon så att den känner att det finns någon där.
Detta är ju helt annorlunda i parsamtal
(cocounseling) där man verkligen finns med och skapar en trygghet för den andre personen genom att vara där. Jag tror att många gånger är det helt okey att sitta och gråta på egen hand men jag hade uppskattat mycket om någon hade kommit och pratat en stund när jag inne i mina djupaste känslor. Jag tror att många av oss just har en skada att ingen funnits där när vi har gråtit men tror jag vi kan hela den genom att finnas för varandra och jag har många gånger känt att jag kommit djupare i en känsla genom att någon just har funnits där.
Självklart ska man inte trösta för då stannar ju processen upp men att bara finnas där och visa att man bryr sig det tillhör det mänskliga känner jag. Men människor har ju har olika behov här med, det vet jag. En positiv tanke med detta är att vi inte ska känna att vi är beroende av andra utan att vi är i vår egen styrka vilket det kan ligga något i. Men jag har gått för många parsamtalskurser och haft egna parsamtal för att veta att det verkligen kan hela på djupet när vi tryggt uppmuntras att gå djupare in i en känsla och det finns någon med oss på vägen. De har ju faktiskt assistenter, kunde inte det vara en uppgift för dem??
Hur än andra beter sig kan jag växa genom det
På kvällen kom jag dock till den insikten som förstärktes nästa morgon att hur än Matt betedde sig och även om jag inte tycker det är ett bra beteende så var det jättebra för mig just nu i denna situationen för det tvingade mig att ge mig själv support istället. Samt att även när en person beter sig på ett sätt som vi inte tycker om och kanske inte enes tycker är bra, så kanske det är just det vi behöver för att kunna växa och utvecklas… Jag kan se det nu och är tacksam för det som skedde. Det behövdes någon som Matt för att komma åt vissa saker. Så tack Matt.
NLP dag 8
Jag beslutade mig för att ändå säga hur jag kände det till Matt eftersom det kändes som ett steg i rätt riktning för mig nu att vara sann med hur jag känner och inte låta andra behandla mig hur som helst. Så jag gjorde det helt enkelt och det kändes mycket bra. Jag kände att jag struntar i vad de andra tycker och vad de andra lärarna tänker. Jag vet att jag har kloka tankar och jag säger det jag känner nu oavsett vad de tycker. Jag insåg att jag ofta vill att andra ska acceptera och gilla det jag gör men nu kände jag att jag ska lita till mig själv och göra det jag tycker känns bra. För mig var det ett positivt steg vidare att säga min sanning och efter det kände jag mig lugn och stark hela dagen.
Vi behöver ge support til oss själva
Eva pratade om just det jag hade tänkt att människor beter sig inte alltid som vi skulle vilja samt att vi behöver ge support till oss själva. Vi behöver inte vara beroende av andra för att få erkännande . Vi kan ge oss själva support och ge oss själva ”permission” som Matt sa med - till det vi verkligen vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hej!
Tack för att du ger dig tid att kommentera. Du som inte har en egen blogg eller googlekonto kan i rutan "Kommentera som" välja: Namn och webbadress (funkar nog även utan webadress), eller Open ID eller Anonymt.
Hoppas det fungerar annars får du prova dej fram !
Varmt tack, din feedback betyder mycket för mig... Anne Solveig