Det handlar ju i grund och botten om
det jag har skrivit om här i bloggen
på tusen olika sätt...
Att älska oss själva just som vi är,
att lyssna inåt, följa vår inre vägledning
och se till våra egna behov.
Anne Solveig
Lyssna till våra behov och följa vår inre vägledning
När jag har lyft fram det här med Högkänslighet eller highsensitivity de senaste dagarna så har jag samtidigt tänkt en del på att det som gäller dem som är högsensitiva gäller ju även oss alla. Det handlar ju i grund och botten om det jag alltid har skrivit om här i bloggen på tusen olika sätt... Att älska oss själva just som vi är, att lyssna inåt, följa vår inre vägledning och se till våra egna behov... och det är ju något vi alla behöver vara mer uppmärksamma på... att helt enkelt utgå från dem vi är och leva vår egen sanning.
Samtidigt är det något som faller på plats
...och som gör att det känns lättare för mig att bejaka den jag är nu när jag läser boken. Jag tror det handlar om att även om jag förut försökt att ta hänsyn till mina egna behov så har det kanske funnits en del i mig som tyckt att jag borde inte känna som jag känner och att jag borde utmana mig själv i vissa situationer... jag borde stå ut med vissa situationer bättre m.m.... men när jag läser boken känner jag ännu mer att - Jag vill ta hänsyn mycket mer till mina behov och vad jag mår bra av .... Jag vet att jag är sensitiv och vissa saker mår jag faktiskt inte bra av även om jag utsätter mig för dem 1000 ggr...
Livet kan bli enklare när vi vet vilka vi är
....och vad vi mår bra av... Detta gäller ju det mesta i livet.. t.ex sömnrytm, vad vi mår bra av att äta, vilka platser vi trivs på, vad vi tycker om att att göra... men också hur mycket socialt umgänge vi vill ha.. om vi uppskattar tystnad eller trivs med en massa ljud. När det gäller mat så accepterar de flesta restauranger idag om du säger att du inte tål gluten... men om du vill sänka ljudnivån på restaurangen för att du inte mår bra av oväsen då är det inte lika accepterat och självklart. Detsamma gäller om du inte vill gå på en fest eller delta i ett visst socialt sammanhang då kan du anses osocial och självisk...
Det är dessa och flera andra sammanhang
....som det kan vara så skönt att både vi själva och andra vet om att det finns en stor del av befolkningen som faktiskt är mer känslig för viss stimuli och lätt kan få för mycket av yttre intryck.... och vi är inte helt lika heller... en del är mer sociala och utåtriktade andra är mer inåtvända... men det kan vara fint att veta att även om det ibland kan vara en utmaning att vara lite mer sensitiv, så kan vi också lära oss hur vi kan skapa vårt liv mer och mer så att de fungerar... och vi kan lära oss att mer och mer se vår känslighet som den tillgång den är...för det finns många fördelar med att vara highsensitive.
Så här säger Elaine Aron
"såväl omgivningen som de högkänsliga själva borde fokusera mer på allt som de har att erbjuda. De har till exempel hög empati, är goda lyssnare, ser saker som andra missar och fattar ofta väl genomtänkta beslut. Detta är egenskaper som behövs i vårt samhälle" Elaine Aron.
Ja det var lite mer om detta ämne. Idag har Svenska Dagbladet en artikel om detta med.
Vad tänker du?
Känner du igen dig i att vara "Highsensitive"?
eller har du andra tankar... del dem gärna.
Ha en fin dag. Kram Anne Solveig
tisdagen den 21:e maj 2013
söndagen den 19:e maj 2013
NU tänker jag njuta av att vara den Jag Är!
Sååå befriande!
Efter alla dessa år av att försöka anpassa mig och vara mer social och mindre sensitiv än jag är .. så inser jag att jag förmodligen tillhör den grupp människor som genetiskt är lite mer sensitiva... och detta släkte finns enligt boken och forskning inte bara hos människan utan även hos djuren... och vi behövs... Det behövs sensitiva intuitiva djupt tänkande människor i samhället likaväl som det behövs de som kör på och tål lite mer stimuli...
Det här med att vara "extra sensitiv" är ju ganska subtilt
... och det betyder ju inte att jag för den skull är jätteannorlunda eller känner mig hyperkänslig... men jag är förmodligen lite mer sensitiv än det stora antalet människor och det känns bra att bara veta det ... Nu vet jag att vi även är flera som är extrasensitiva och vi är inte bättre eller sämre än andra,.... men vi har förmodligen en högre sensitivetet och när vi vet det så kan vi välja bort en del situationer som vi inte mår väl av och vi kan inrätta vårt liv så vi får den vila och den lugn och ro och egna tid vi behöver ... kanske mer än andra.
Jag har just börjat läsa Elaine Arons fina bok
"Den Högkänsliga människan"
På engelska heter boken "The Highly sensitive person - How to thrive when the world overwhelms you" på svenska har det översatts till: Den Högkänsliga människan - Konsten att må bra i en överväldigande värld" men känslig förknippas så lätt med svaghet och just känslor... men boken beskriver mer en känslighet som har med intuition, sensitivitet m.m. att göra... så Extrasensitiv hade nog varit bättre tycker jag.. och thrive har en lite annan betydelse än att må bra.... thrive betyder mer att frodas... Dessutom är boken på svenska blå och lite stel och mörk tycker jag... medan den på engelska är ljus och gul och mer bejakande...för visst kan sensitiva människor lysa och var utåtriktade med :) speciellt när de respekterar sin egen personlighet. Men stort tack att den ändå har översatts!
Jag har sett boken sen länge tillbaka
....och när jag nu har den i min hand så inser jag att jag skulle läst den för 45 år sedan redan... Då kanske jag hade sluppit känna mig fel när jag reagerade mer än andra på vissa situationer i livet... jag hade sluppit att ha dåligt samvete eller känna mig egoistisk för att jag valde att inte gå på en fest jag blev bjuden på och jag hade sluppit att gå på en del bjudningar som jag mer eller mindre uthärdade för att vara en "god medmänniska"... och för att jag trodde att jag borde det.
Jag skulle haft den i min hand
.... när någon uttryckte att hon ville att jag skulle vara mer social ... Jag skulle vilja att en väninna hade läst den när hon många år senare uttryckte att hon hade upplevt det besvärligt att jag ville ha ett vilsamt rent rum när jag besökte henne... för jag står inte ut med kaos och oreda... Jag skulle önska att alla som spelar musik på högsta volym på restauranger när man ska äta, hade läst den och förstod att vi är många som inte kan fokusera och slappna av med en massa oljud runtomkring oss... Jag skulle vilja att alla föräldrar som har "blyga" eller drömmande barn, läste den så de insåg att deras barn har en massa andra kvaliteer och att de inte ska pusha ett barn att vara mer framåt eller utåtriktad än det är..
Ja det finns mycket mer som redan fallit på plats
.....efter en timmes läsning!! ... Den viktigaste känslan jag bär med mig nu är att jag inte längre tänker känna skuld för att jag är den jag är... utan respektera den unika individ jag är och ge mig själv det jag behöver utifrån mina förutsättningar. Ingen är bättre eller sämre men i vårt samhälle har det nog uppmuntrats ganska mycket att vi ska vara utåtriktade och framåt.. att vara blyg eller känslig har setts som en svaghet... Ändå är många filosofer, musiker, konstnärer, rådgivare m.m. "Högsensitiva" individer och det är en styrka.
Inspirerad och stärkt av denna bok tänker jag nu inrätta mitt liv
....ännu mer efter den jag är och mina behov. Jag tänker ge mig själv mer tid till stillhet och vila och hitta hem till mig själv... Jag tänker bejaka ännu mer att endast göra en social grej i sänder... för att sen vila och finna balans igen... jag tänker förklara detta för min man som är precis tvärtom och alltid vill passa på att göra tusen sociala saker samtidigt när han ändå är på gång. Jag tänker inte gå på fester när jag inte vill vara social, eller tänker jag gå därifrån när det inte känns bra längre.... jag tänker be dem stänga av musiken när det blir för mycket för mig på restaurangen eller välja en restaurang där det är lugnt och stilla, vilket jag brukar redan... Jag tänker leva ett lite lugnare liv tidvis .. jag tänker ge mig iväg och vila med mig själv.
Jag är inte så mycket för etiketter
Det finns redan så många etiketter på oss människor...därmed har jag dröjt med att läsa den här boken.. men jag märker att den redan gett mig mycket.... Det känns så skönt och befriande att någon beskriver en personlighet som jag känner igen mig i och bejakar detta sätt att vara och säger att det har ett stort värde och att det inte är fel och att jag inte behöver ändra mig utan istället ta hand om mig själv utifrån denna vetskap... Att jag istället kan börja se min extrasensitiva sida som en tillgång...
Redan har jag haft nytta av denna bok.
Jag var i ett socialt sammanhang och kom till en punkt då jag kände att jag ville dra mig undan lite ... I vanliga fall hade jag nog inte gjort det utan "uthärdat och försökt skärpa mig" men nu lyssnade jag till mitt behov... och drog mig undan en stund och vilade och läste och ingen verkade märka det ens och sen fick jag lust att vara med igen och hade en trevlig kväll. Jag tror att den här boken redan har stärkt mig i att inte längre tro att jag är fel eller bör ändra på mig eller bör kunna klara av eller stå ut med vissa situationer bättre än jag gör.... den har istället fått mig att inse att jag kan skapa mitt liv mer så att jag inte behöver utsätta mig för situationer jag inte mår bra av... och istället ge mig själv det jag behöver det som gör att jag kan "frodas" .
Elaine menar att ca var 5:e person ca 20 % anses vara highly sensisitve... och 22% kan anses måttligt känsliga och kan känna igen sig i alla fall i vissa delar ... och om du gör det då tror jag du med kan ha mycket glädje av boken.
Ha det så gott... KRAM Anne Solveig
 |
Det här med att vara "extra sensitiv" är ju ganska subtilt
... och det betyder ju inte att jag för den skull är jätteannorlunda eller känner mig hyperkänslig... men jag är förmodligen lite mer sensitiv än det stora antalet människor och det känns bra att bara veta det ... Nu vet jag att vi även är flera som är extrasensitiva och vi är inte bättre eller sämre än andra,.... men vi har förmodligen en högre sensitivetet och när vi vet det så kan vi välja bort en del situationer som vi inte mår väl av och vi kan inrätta vårt liv så vi får den vila och den lugn och ro och egna tid vi behöver ... kanske mer än andra.
Jag har just börjat läsa Elaine Arons fina bok "Den Högkänsliga människan"
På engelska heter boken "The Highly sensitive person - How to thrive when the world overwhelms you" på svenska har det översatts till: Den Högkänsliga människan - Konsten att må bra i en överväldigande värld" men känslig förknippas så lätt med svaghet och just känslor... men boken beskriver mer en känslighet som har med intuition, sensitivitet m.m. att göra... så Extrasensitiv hade nog varit bättre tycker jag.. och thrive har en lite annan betydelse än att må bra.... thrive betyder mer att frodas... Dessutom är boken på svenska blå och lite stel och mörk tycker jag... medan den på engelska är ljus och gul och mer bejakande...för visst kan sensitiva människor lysa och var utåtriktade med :) speciellt när de respekterar sin egen personlighet. Men stort tack att den ändå har översatts!
Jag har sett boken sen länge tillbaka
....och när jag nu har den i min hand så inser jag att jag skulle läst den för 45 år sedan redan... Då kanske jag hade sluppit känna mig fel när jag reagerade mer än andra på vissa situationer i livet... jag hade sluppit att ha dåligt samvete eller känna mig egoistisk för att jag valde att inte gå på en fest jag blev bjuden på och jag hade sluppit att gå på en del bjudningar som jag mer eller mindre uthärdade för att vara en "god medmänniska"... och för att jag trodde att jag borde det.
Jag skulle haft den i min hand
.... när någon uttryckte att hon ville att jag skulle vara mer social ... Jag skulle vilja att en väninna hade läst den när hon många år senare uttryckte att hon hade upplevt det besvärligt att jag ville ha ett vilsamt rent rum när jag besökte henne... för jag står inte ut med kaos och oreda... Jag skulle önska att alla som spelar musik på högsta volym på restauranger när man ska äta, hade läst den och förstod att vi är många som inte kan fokusera och slappna av med en massa oljud runtomkring oss... Jag skulle vilja att alla föräldrar som har "blyga" eller drömmande barn, läste den så de insåg att deras barn har en massa andra kvaliteer och att de inte ska pusha ett barn att vara mer framåt eller utåtriktad än det är..
Ja det finns mycket mer som redan fallit på plats
.....efter en timmes läsning!! ... Den viktigaste känslan jag bär med mig nu är att jag inte längre tänker känna skuld för att jag är den jag är... utan respektera den unika individ jag är och ge mig själv det jag behöver utifrån mina förutsättningar. Ingen är bättre eller sämre men i vårt samhälle har det nog uppmuntrats ganska mycket att vi ska vara utåtriktade och framåt.. att vara blyg eller känslig har setts som en svaghet... Ändå är många filosofer, musiker, konstnärer, rådgivare m.m. "Högsensitiva" individer och det är en styrka.
Inspirerad och stärkt av denna bok tänker jag nu inrätta mitt liv
....ännu mer efter den jag är och mina behov. Jag tänker ge mig själv mer tid till stillhet och vila och hitta hem till mig själv... Jag tänker bejaka ännu mer att endast göra en social grej i sänder... för att sen vila och finna balans igen... jag tänker förklara detta för min man som är precis tvärtom och alltid vill passa på att göra tusen sociala saker samtidigt när han ändå är på gång. Jag tänker inte gå på fester när jag inte vill vara social, eller tänker jag gå därifrån när det inte känns bra längre.... jag tänker be dem stänga av musiken när det blir för mycket för mig på restaurangen eller välja en restaurang där det är lugnt och stilla, vilket jag brukar redan... Jag tänker leva ett lite lugnare liv tidvis .. jag tänker ge mig iväg och vila med mig själv.
Jag är inte så mycket för etiketter
Det finns redan så många etiketter på oss människor...därmed har jag dröjt med att läsa den här boken.. men jag märker att den redan gett mig mycket.... Det känns så skönt och befriande att någon beskriver en personlighet som jag känner igen mig i och bejakar detta sätt att vara och säger att det har ett stort värde och att det inte är fel och att jag inte behöver ändra mig utan istället ta hand om mig själv utifrån denna vetskap... Att jag istället kan börja se min extrasensitiva sida som en tillgång...
Redan har jag haft nytta av denna bok.
Jag var i ett socialt sammanhang och kom till en punkt då jag kände att jag ville dra mig undan lite ... I vanliga fall hade jag nog inte gjort det utan "uthärdat och försökt skärpa mig" men nu lyssnade jag till mitt behov... och drog mig undan en stund och vilade och läste och ingen verkade märka det ens och sen fick jag lust att vara med igen och hade en trevlig kväll. Jag tror att den här boken redan har stärkt mig i att inte längre tro att jag är fel eller bör ändra på mig eller bör kunna klara av eller stå ut med vissa situationer bättre än jag gör.... den har istället fått mig att inse att jag kan skapa mitt liv mer så att jag inte behöver utsätta mig för situationer jag inte mår bra av... och istället ge mig själv det jag behöver det som gör att jag kan "frodas" .
Elaine menar att ca var 5:e person ca 20 % anses vara highly sensisitve... och 22% kan anses måttligt känsliga och kan känna igen sig i alla fall i vissa delar ... och om du gör det då tror jag du med kan ha mycket glädje av boken.
Ha det så gott... KRAM Anne Solveig
fredagen den 17:e maj 2013
Äntligen ljusnar det igen...
Äntligen ljusnar det igen...
och bokskogen spricker ut
länge har jag gömt mig i det gamla
i det som hände förut...
Men nu är det det dags att släppa
att låta vara och att bjuda in
det nya väntar på att blomma
och saven stiger i stammen din
Du vackra träd som stått där många vårar
som stillat dig och vilat i vinterns frid
nu spränger du på nytt dina gränser
du nuddar himlen och får nytt liv
och liksom trädet vill jag vila
och stanna upp när det är tid
för att få ny kraft till att växa
och nå till himmelen inom mig.
Anne Solveig
Nu har bokskogen slagit ut... visst är det vackert
Äntligen ljusnar det igen....
och jag känner inspiration att dela med mig mina tankar till er här...Jag tror att vi i grunden är ganska lika och jag har förstått att ibland när jag sätter ord på något så kan det vara till hjälp och inspiration för andra med... Därmed tycker jag mycket om att skriva.. . Jag lever ju fortfarande i den känslan av att här kan jag skriva lite mer personligt och att ni som läser det är varsamma och med det. Jag tror att en djupare process skett i mig den senaste tiden... gamla situationer har kommit upp till ytan för att helas samt att en del händelser i det vardagliga livet också påverkat mej. Jag märker hur jag även känt av olika sjukdomssymptom den senaste tiden.. och jag vet ju att allt hänger samman..
När jag var ung kände jag mig ofta låg
..eller lite deppad just under våren och försommaren när det var så vackert ute... Det var som om mitt inre visste att det även fanns något djupare och vackrare i mig men så länge jag inte kunde ge uttryck för det eller leva det så blev det för mycket med allt det vackra i naturen. När jag sen blev vuxen så försvann vårdepressionerna och möjligen kunde jag få en liten släng av "visst gör det ont när knoppar brister" under en kortare period.
Ju mer jag har levt det liv jag djupast innerst inne vill leva, ju mer kan jag njuta av att naturens och detta livets skönhet... då finns det en jämvikt i mitt inre som speglar den yttre skönheten...
Gudinnan inom mig blir ledsen när hon inte får utrymme
Men i år råkade det vara så att det var en hel del händelser och åtagande som jag inte riktigt kunde välja bort just i denna tid... samt att jag helt plötsligt befann mig i att fixa en massa praktiska saker och kontorsjobb när jag just hade kommit igång med att måla och skriva... Ofta har det blivit så i Mundekulla att kreativiteten stoppas upp och flödet försvinner på grund av att det är sååå mycket annat och så mycket praktiskt att se till på en sån här plats... och när det sker i balans med att jag med får det utrymme jag vill till mina projekt då kan det bara vara trevligt med lite praktiskt och kontorsjobb men när det andra tar över för mycket ... det är då Gudinnan inom mig blir ledsen för att hon inte kan uttrycka sig och göra det hon helst av allt vill och känner hon är menad till...
Jag tror att livet alltid känns lite meningslöst och trist när vi inte följer vår egen inre sanna väg... Samtidigt är det inte så lätt att göra det alltid, för de flesta av oss har åtagande som vi kanske inte kan komma ifrån helt... Visst kan vi välja bort en del av dessa åtagande men kanske inte alla... Då gäller det nog att se den djupare meningen även med dessa åtagande och se hur vi kan få in dem i vår djupaste livsmening med... eller helt enkelt bara göra dem i visshet att det kommer en annan dag med nya möjligheter.
Men visst finns det stora val
....att ta också i livet som påverkar vår situation och kan ge oss mer tid till det vi djupast innerst inne vill... Jag har ju starka funderingar på att ta en time out en längre period.. kanske ett år.. då jag endast håller min längre Gudinnerretreat och sen är helt ledig till att skriva, måla, sjunga, producera en musikCd, trycka en ny bok.. Jaaa bara att skriva om detta känns härligt... och det är ju fantastiskt att jag befinner mig där i livet att det skulle kunna vara möjligt... och jag ser att jag även i det skulle kunna ge energi till Mundekulla vår verksamhet så den kan blomma ännu mer...
Igår målade jag gullvivor.. visst är det vackert med gullvivor. photo: Anne Solveig
Genom det mörka lyser ljuset fram allt tydligare
varje vinters kyla ger en ljuvligare vår
mörkret inom oss tvingar varsamt fram ljuset
som en vacker blomma som slår ut efter sin vila i jorden
och som som lyser och strålar i all sin prakt
Jag älskar gullvivor... de är så mjuka, vackra och milda...
Ha det fint och var varsam mot dig själv...
Kram Anne Solveig
torsdagen den 16:e maj 2013
Lite mindre energi några dagar...
Jag vet inte vad det är
...men jag har känt mig ganska låg och trött och känslig de senaste dagarna och ganska känslig... känner inte igen mig själv... Vet inte säkert vad det handlar om men det känns som det är dags att ta ytterligare steg på min inre djupare väg.... men jag är inte helt säker på hur.... Idag kändes det i alla fall som det vände litegrand..
Ville dela även detta
...då jag inte så ofta skriver när jag är låg.. men livet är ju upp och ner för de flesta av oss. så även för mig... Ändå har jag hållit på med en del rätt roliga saker idag som att fixa i ordning i vår nya butik, samt även målat på kvällen... och fått i ordning i vår mysiga lilla hölada där vi sover ibland på somrarna... men det är som om en del av mig inte riktigt kan njuta fullt ut av dagen...
Bara att skriva lite får mig att bli mer klar..
tror det handlar om att jag mer än någonsin har behov av att vila och vara med mig själv och lyssna djupare till mitt inre, samt att syssla med det jag innerst inne vill ... Känns som jag subtilt kom bort lite från mitt inres djupare väg.. där jag gett mig själv mycket tid till det som känns viktigt... Det har varit lite för mycket som bara kommit i min väg och som jag inte riktigt kunnat välja bort den senaste tiden....Det har också varit en hel del fixande igen nu på grund av att vi ska ha öppet hus i helgen.
Ha det gott kära Gudinnor!
Kram Anne Solveig
Kram Anne Solveig
tisdagen den 14:e maj 2013
Visst kan vi när vi beslutar oss!
Äntligen har jag lyckats!
Att skapa en film med ett filmredigeringsprogram.... Nuu känner jag mig tillfreds... och vill skapa fler filmer.. Jag har längtat så efter att kunna göra det men trodde inte jag hade tillräcklig kapacitet i datorn och visste inte hur jag skulle få ut de högupplösta filmerna ur filmkameran och in i datorn.... Men så beslutade jag mig bara att nu skulle det fungera och då gjorde de det..... men visst tog det tid att lära mig och prova mig fram... men nu blir det fler filmer även om jag samtidigt får träna tålamodet då det går i slowmotion att redigera filmen i min dator.
Här kommer första filmen från Mundekulla..
Här har jag filmat gamla huvudbyggnaden där jag bor... Mitt gula rum där jag sitter och bloggar ligger till vänster på andra våningen på bilden. Inledningen har nog några av er sett redan där jag lovar att visa platsen, men sen blev det inte mer... men nuuu kommer del 1. precis lagom till våren.. filmat den 21 maj 2012.. och snart ser det likadant ut igen här men det dröjer nog någon vecka till i år... förutom gamla huset där vi bor så har jag filmat den lilla sjön och bastun samt höladan på kullen...men det finns mer och förmodligen kommer del 2 snart med Villa Solhem m.m.
..och som sagt det här är ett första försök bara att filma och sen kunna redigera.. men ni kan få en liten känsla av Mundekulla i maj månad :)
Ha det så gott Kära Gudinnor.. Vi kan när vi bestämmer oss!
Kram Anne Solveig
Att skapa en film med ett filmredigeringsprogram.... Nuu känner jag mig tillfreds... och vill skapa fler filmer.. Jag har längtat så efter att kunna göra det men trodde inte jag hade tillräcklig kapacitet i datorn och visste inte hur jag skulle få ut de högupplösta filmerna ur filmkameran och in i datorn.... Men så beslutade jag mig bara att nu skulle det fungera och då gjorde de det..... men visst tog det tid att lära mig och prova mig fram... men nu blir det fler filmer även om jag samtidigt får träna tålamodet då det går i slowmotion att redigera filmen i min dator.
Här kommer första filmen från Mundekulla..
Här har jag filmat gamla huvudbyggnaden där jag bor... Mitt gula rum där jag sitter och bloggar ligger till vänster på andra våningen på bilden. Inledningen har nog några av er sett redan där jag lovar att visa platsen, men sen blev det inte mer... men nuuu kommer del 1. precis lagom till våren.. filmat den 21 maj 2012.. och snart ser det likadant ut igen här men det dröjer nog någon vecka till i år... förutom gamla huset där vi bor så har jag filmat den lilla sjön och bastun samt höladan på kullen...men det finns mer och förmodligen kommer del 2 snart med Villa Solhem m.m.
..och som sagt det här är ett första försök bara att filma och sen kunna redigera.. men ni kan få en liten känsla av Mundekulla i maj månad :)
Ha det så gott Kära Gudinnor.. Vi kan när vi bestämmer oss!
Kram Anne Solveig
lördagen den 11:e maj 2013
Kvinnornas Ö
Se filmen kvinnornas ö
Det finns fortfarande platser i världen där det är kvinnorna som bestämmer, äger marken och fattar de slutgiltiga besluten. "Kvinnornas ö" är en så underbar för den visar hur stolta, vackra, självklara, starka och trygga kvinnor kan vara när de har vuxit upp i ett samhälle där kvinnan värdesätts... Man kan riktigt känna deras inre kraft och självklara värde.
- Kvinnorna är ju de starka,
...säger en kvinna som en självklarhet. - "Vi kom först därför är vi bäst... det är vi som föder barn och vi ger mat till dem som behöver" Tänk om vi hade växt upp i en kultur där vi fick lära oss att vi är starka för att vi är kvinnor.. istället för tvärtom...Där kvinnorna tog de slutgiltiga besluten... Ja visst ska vi vara jämlika men en tid framöver skulle nog både män och kvinnor vinna på att kvinnorna fattade mer beslut...
Dags för balans igen
Självklart har vi alla lika värde....och jag tror på en värld där både män och kvinnor värdesätter och respekterar varandra på ett likvärdigt sätt... men det har varit obalans så länge. Därmed kanske det är så att vi endast kan få en balans igen om vågen slår över lite mer åt det andra hållet först...jag tror det fungerar så ... Så låt oss ge våra unga tjejer budskapet att de är starka.. att de ska vara stolta för att de är flickor för flickor och kvinnor är så kloka och bra på att fatta goda beslut som gynnar alla. Låt oss se unga kvinnor och vuxna kvinnor gå med huvudet högt, medvetna om sitt värde som dessa kvinnor i filmen... och med en självklar inre kraft. (samt låt oss även uppfostra de unga pojkarna att värdesätta sig själv och att respektera det feminina både i sig själv och i kvinnor)
Här kan du se filmen... se gärna hela.
http://www.svtplay.se/video/1203795/kvinnornas-o
Det finns fortfarande platser i världen där det är kvinnorna som bestämmer, äger marken och fattar de slutgiltiga besluten. "Kvinnornas ö" är en så underbar för den visar hur stolta, vackra, självklara, starka och trygga kvinnor kan vara när de har vuxit upp i ett samhälle där kvinnan värdesätts... Man kan riktigt känna deras inre kraft och självklara värde.
- Kvinnorna är ju de starka,
...säger en kvinna som en självklarhet. - "Vi kom först därför är vi bäst... det är vi som föder barn och vi ger mat till dem som behöver" Tänk om vi hade växt upp i en kultur där vi fick lära oss att vi är starka för att vi är kvinnor.. istället för tvärtom...Där kvinnorna tog de slutgiltiga besluten... Ja visst ska vi vara jämlika men en tid framöver skulle nog både män och kvinnor vinna på att kvinnorna fattade mer beslut...
Dags för balans igen
Självklart har vi alla lika värde....och jag tror på en värld där både män och kvinnor värdesätter och respekterar varandra på ett likvärdigt sätt... men det har varit obalans så länge. Därmed kanske det är så att vi endast kan få en balans igen om vågen slår över lite mer åt det andra hållet först...jag tror det fungerar så ... Så låt oss ge våra unga tjejer budskapet att de är starka.. att de ska vara stolta för att de är flickor för flickor och kvinnor är så kloka och bra på att fatta goda beslut som gynnar alla. Låt oss se unga kvinnor och vuxna kvinnor gå med huvudet högt, medvetna om sitt värde som dessa kvinnor i filmen... och med en självklar inre kraft. (samt låt oss även uppfostra de unga pojkarna att värdesätta sig själv och att respektera det feminina både i sig själv och i kvinnor)
Följ vackra stolta Elisa på ön Orango utanför Guinea Bissau i Västafrika. Hon har valt ut snyggingen Theobald på fotbollsplanen och sagt att hon vill gifta sig med honom. Han säger ja meddetsamma men deras mammor måste mötas för att ge tillstånd, för kvinnorna bestämmer på Bijagosöarna. För tjugo år sen var det bland dansande unga män som kvinnorna valde ut sin man. Idag är det på fotbollsplanen som de välkammade parfymerade männen visar upp sig för kvinnorna. Även männen är övertygade om att kvinnorna kom först, kan mer och är starkare...
Så skönt att det finns några som fattat detta :)
Starka vackra kvinnor som vet sitt värde på Bijagosöarna
Här kan du se filmen... se gärna hela.
http://www.svtplay.se/video/1203795/kvinnornas-o
onsdagen den 8:e maj 2013
Being True to myself!
"Det hade varit skönt...
om vi bara kunde ha tillit till varandra
och lita till att när var och en lyssnar inåt
och är sann mot sig själv
då sker allt till det bästa för alla..
Just nu känner jag hur viktigt det är att vara sann mot mig själv. Jag kan inte längre göra det som känns fel.. eller som känns som en klump i magen.. det måste kännas ljust upplyftande, flöde, enkelt, rätt helt enkelt.. som om Gudinnan inom mig älskar detta och njuter av det...
Att vara sann mot mig själv
...är både så enkelt men också så utmanande.. Det är enkelt för det är det som känns rätt meddetsamma.. egentligen behöver jag inte ens fundera eller hitta förklaringar.. men ofta tycker jag att jag borde förklara mig för andra.. så de ska förstå eller inte bli besvikna.. Visst är det fint att kunna berätta så den andre förstår... Men det hade ju varit skönt om vi bara kunde ha tilliten till varandra mer och lita till att när var och en lyssnar inåt och är sann mot sig själv så sker allt till det bästa för alla..
Vi vet inte alltid Gudinnans syfte med det som sker
.. ibland kan en väg kännas helt rätt en stund men sen kan det finnas en stor stoppskylt som säger att vägarbete pågår - ta en annan väg... kanske blir vi då frustrerade men vi kör ändå vidare eftersom vi vet vart vi ska... och omvägen kanske tar lite längre tid men vi kommer tryggt fram.
Just så är det i livet med...
Ibland känns något rätt till att börja med.. men efter ett slag märker vi att allt inte har fallit på plats ännu så vi kanske behöver ta det lite lugnare och vänta in när vi ska gå vidare....eller kanske vi behöver ta en helt annan väg.... se en ny möjlighet...
Ibland känns det som att Gudinnan - Livet - universum
....lurar in oss på en väg som vi tror leder till en viss plats eller upplevelse... men efter halva vägen så inser vi att det var något helt annat som var meningen att vi skulle uppleva... något som vi inte kommit på själva om vi inte blivit kärleksfullt "inlurade" på vägen i tron att den hade ett visst syfte...
Att lyssna inåt kräver därmed en stor ärlighet
....och ett ständigt lyssnade.. Ibland kan vi först behöva säga Nej för att sen kunna säg Jaaaa.... och andra gånger kan vi först säga Jaaa.. men efter ett tag behöva säga Nej för att det inte känns rätt längre..
Det är inte alltid bekvämt att lyssna inåt och vara ärlig
Det kan många gånger vara mycket enklare att säga eller göra det som förväntas av oss eller att följa med på den väg som alla andra tar...Men jag är helt övertygad att när vi lyssnar inåt och är ärliga med oss själva, då sker allt till det bästa för både oss själva och alla andra med...
Det krävs mycket mod, kärlek och tillit att vandra den sanna vägen
... som vårt hjärta vill.. som vårt innersta jag vill vandra... men endast den vägen kan göra oss sant lyckliga... Jag tror vi behöver träna oss på att andra ibland kan verka besvikna över våra val och ändå hålla kvar vid det som känns mest sant och rätt inom oss... i tillit till att då sker allt till det bästa för dem med.
(Just nu har jag varit ärlig mot en fin person och hon var ärlig tillbaka och det kändes enkelt och lätt ... ingen behövde kännas skuld... vi kände båda att det här blir till det bästa.. så enkelt det kan vara när vi tillåter oss att vara helt ärliga... jag tror det flesta kan ta ärlighet och uppriktighet)
Ha det gott kära Gudinnor
Kram Anne Solveig
om vi bara kunde ha tillit till varandra
och lita till att när var och en lyssnar inåt
och är sann mot sig själv
då sker allt till det bästa för alla..
Just nu känner jag hur viktigt det är att vara sann mot mig själv. Jag kan inte längre göra det som känns fel.. eller som känns som en klump i magen.. det måste kännas ljust upplyftande, flöde, enkelt, rätt helt enkelt.. som om Gudinnan inom mig älskar detta och njuter av det...
Att vara sann mot mig själv
...är både så enkelt men också så utmanande.. Det är enkelt för det är det som känns rätt meddetsamma.. egentligen behöver jag inte ens fundera eller hitta förklaringar.. men ofta tycker jag att jag borde förklara mig för andra.. så de ska förstå eller inte bli besvikna.. Visst är det fint att kunna berätta så den andre förstår... Men det hade ju varit skönt om vi bara kunde ha tilliten till varandra mer och lita till att när var och en lyssnar inåt och är sann mot sig själv så sker allt till det bästa för alla..
Vi vet inte alltid Gudinnans syfte med det som sker
.. ibland kan en väg kännas helt rätt en stund men sen kan det finnas en stor stoppskylt som säger att vägarbete pågår - ta en annan väg... kanske blir vi då frustrerade men vi kör ändå vidare eftersom vi vet vart vi ska... och omvägen kanske tar lite längre tid men vi kommer tryggt fram.
Just så är det i livet med...
Ibland känns något rätt till att börja med.. men efter ett slag märker vi att allt inte har fallit på plats ännu så vi kanske behöver ta det lite lugnare och vänta in när vi ska gå vidare....eller kanske vi behöver ta en helt annan väg.... se en ny möjlighet...
Ibland känns det som att Gudinnan - Livet - universum
....lurar in oss på en väg som vi tror leder till en viss plats eller upplevelse... men efter halva vägen så inser vi att det var något helt annat som var meningen att vi skulle uppleva... något som vi inte kommit på själva om vi inte blivit kärleksfullt "inlurade" på vägen i tron att den hade ett visst syfte...
Att lyssna inåt kräver därmed en stor ärlighet
....och ett ständigt lyssnade.. Ibland kan vi först behöva säga Nej för att sen kunna säg Jaaaa.... och andra gånger kan vi först säga Jaaa.. men efter ett tag behöva säga Nej för att det inte känns rätt längre..
Det är inte alltid bekvämt att lyssna inåt och vara ärlig
Det kan många gånger vara mycket enklare att säga eller göra det som förväntas av oss eller att följa med på den väg som alla andra tar...Men jag är helt övertygad att när vi lyssnar inåt och är ärliga med oss själva, då sker allt till det bästa för både oss själva och alla andra med...
Art & photomix by Anne Solveig
Det krävs mycket mod, kärlek och tillit att vandra den sanna vägen
... som vårt hjärta vill.. som vårt innersta jag vill vandra... men endast den vägen kan göra oss sant lyckliga... Jag tror vi behöver träna oss på att andra ibland kan verka besvikna över våra val och ändå hålla kvar vid det som känns mest sant och rätt inom oss... i tillit till att då sker allt till det bästa för dem med.
(Just nu har jag varit ärlig mot en fin person och hon var ärlig tillbaka och det kändes enkelt och lätt ... ingen behövde kännas skuld... vi kände båda att det här blir till det bästa.. så enkelt det kan vara när vi tillåter oss att vara helt ärliga... jag tror det flesta kan ta ärlighet och uppriktighet)
Ha det gott kära Gudinnor
Kram Anne Solveig
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)