Att ha tillit och låta det ske!

Jag skriver en bok till mig själv!

Ja ungefär så tänker jag mig min nya bok men självklart vore det fint om det finns fler som sedan kan läsa den och inspireras av den! Jag samlar alla tankar jag tagit till mig som stämmer med det jag innerst inne känner är sant och värt att leva efter! Jag smälter dem .. sätter egna ord på dem och plötsligt kommer jag till en punkt där jag inser att jag kanske även behöver bana nya vägar.. för att vara sann mot mig själv... För att kunna uttrycka och sätta samman allt det jag lärt mig från olika källor och skapa min egen unika förpackning... med mitt sätt att tänka och uttrycka mig.

En kanal för den "gudinneliga" energin
När jag befinner mig i det skapande flödet så kommer det nya upplyftande tankar och det är en underbar känsla. Jag har insett att det allra mest upplyftande tillstånd som finns är att vara en kanal för den "Gudinneliga energin" eller "Universella energin" eller Ljuset, kärleken ...vad vi nu väljer att kalla det. Vi är ju alla det redan som jag ser det... En del av oss skriver, andra målar, eller skapar och uttrycker sig på tusen andra sätt eller helt enkelt bara är och ger ut av sin kärlek och inre vishet. Ju mer vi låter den där energin flöda fritt genom oss och njuter av upplevelsen ju mer är vi kanaler. 

Ha tillit och låt det ske!

Konsten är att inte lägga sig i så mycket. utan att fridfullt låta det ske... Kan det vara så att det är på samma sätt med vårt liv....Att det redan finns en plan och en riktning vi är menade till som innebär vår fullkomliga blomning... och att det handlar om att slappna av mer och låta oss föras dit vi ska.. följa de små impulserna ..

"och liksom en blomma, njuta av solen och värmen och välkomna regnet och vara följsamma och mjuka i vinden och veta att det finns en tid för allt..."

...inte kämpa emot så mycket utan har tillit till att vi är på väg... för det tar ju en viss tid för en solros att växa sig stor och stark så den kan bära upp sin vackra blomma och sedan stå kvar länge och lysa.

Denna dikt uttrycker det så fint!

I would'nt coax the plant if I were you

Such watchful nurturing may do it harm

Let the soil rest from so much digging

And wait until it's dry before you water it

The leaf is inclined to find it's own direction

Give it a chance to seek it's sunlight for itself

Much growth is stunted by to much prodding

To eager tenderness

The things we love we have to learn to leave alone.

Naomi Long Madgett 

Ha en fin Helg..!  Anne Solveig