Konsten att vara nöjd och att uppskatta sitt liv.

Vi har fått en ny underbar städerska.
Ja nu för tiden ska ju allt heta nya namn.. lokalvårdare.. städtekniker... men vår städerska tycker det är bra att kalla hennes roll för städerska. Dessutom verkar hon med all rätt vara mycket nöjd med sitt jobb och de kunskaper och erfarenheter hon har och som vi nu får glädje av. Förut hade vi en annan tjej som städade och som var jättefin och duktig med, men det märks ändå dirkekt när någon kommer in som har arbetat inom ett visst område en tid... Hon såg allt som behövde göras och hon kom även med nya idéer som vi tyckte var mycket bra.

En konst att vara nöjd där man är
Dessutom verkade hon glad och harmonisk och tillfreds med livet. I dag är det nästan en press på att alla kvinnor ska utbilda sig vidare och klättra på karriärstegen, men även om jag vill stärka och inspirera kvinnor så kan jag också se att en del vill vidare och en del är nöjda där de är. Själv har jag städat och bäddat mycket i mitt liv på olika platser, bl.a under en längre tid på ett hälsohem, samt inte minst i början när vi hade Mundekulla och det fortfarande var ganska litet och vi gjorde Allt själva.. inkl lagade mat till grupper och kurser. Ibland hade jag både hand om maten och kursen.. lite tokigt.

Jag vet att det även kom upp i den politiska debatten frågan om hushållsnära tjänster och en del som ville att pengarna istället skulle satsas på utbildning.. Men det är nästan som man då förutsätter att alla kvinnor vill utbilda sig vidare. Jag tror det har funnits många kvinnor genom tiderna som varit mycket nöjda och stolta över sin roll som husmor. Dessutom har ju allt sin tid. När jag städade var jag fullkomigt nöjd med att kunna få in lite pengar på detta sätt och trivdes med det. Just då passade det mig bra i livet och jag hade mycket energi.

Jag har börjat tänka mer tacksamma tankar
Jag märker att jag under en längre tid varit lite otäligt och har viljat komma vidare .. inte vara där jag är i livet.. känt att jag borde vara någon annanstans och därmed inte varit nöjd... Det har ju varit bra på ett sätt för det har pushat mig att utveckals och ge mer tid till det som känns ljust och upplyftande och rätt för mig. Samtidigt känner jag nu att jag är ju på väg i min egen takt och att jag är nöjd och trivs med att vara där jag är just nu. Jag börjar tro mer och mer att det är så att jag är där jag är i livet för att det är helt rätt just nu.. sen kan jag ju alltid ta nya steg.

Tacksamhet ändrar perspektiv
Jag märker att det är mycket bra att tänka tacksamma och uppskattande tankar för plötsligt ser jag på allt i ett nytt ljus... jag uppskattar Peter mycket mer...han är ju faktiskt en väldigt fin man både till det inre och yttre och dessutom för det mesta kul och inspirerande att umgås med. Men jag har gått igenom en period när jag mest tyckte att det var fel på honom och gärna ville byta ut honom.... tror att det är fler som varit inne i det.... Men att börja se varandra med tacksamhet kan ändra perspektivet och även ändra människor.. för blir vi inte alla lite mer vänliga, kärlekfulla och positiva när vi känner att andra uppskattar oss.. Kram till er kära Gudinnor.