Anita Goldman pratade ju även om Etty Hillesum (som hon beskriver så fint i boken Guds älskarinnor) och i samband med det om livet .. ont, gott, mörker och ljus. Kanske skulle det vara enklare att leva om vi kunde se ont och gott - mörker och ljus - sorg och glädje som naturliga delar av livet... som kanske inte ens kan existera utan varandra. Och som en annan vän sade.. Det verkar som att vi människor alla behöver ha någon slags utmaning för att växa vidare... och att det i sig faktiskt är gott och gör att vi blir mer och mer verkliga hela och levande människor... samt även kan ha en djupare medkänsla med andra.
När vi accepterar det som är blir det mer okey.
De senaste dagarna har jag upplevt både mycket ljusa upplyftande stunder .. men också utmaningar... och även en känsla av lite röra och kaos. Igår kväll när jag skulle somna så tillät jag mig bara att känna detta inre kaos av olika tankar och känslor... och i tillåtandet och accepterandet så lugnade det ner sig... slappnade av och blev okey.
Lära oss acceptera det som är.Kanske är det så att livet för oss alla här på jorden ständigt kommer att innehålla dessa motsatser och att de faktiskt inte kan existera utan varandra. Kanske lika bra att istället för att söka efter ljuset, glädjen och det goda.. lära oss att förlika oss med och acceptera att det andra också finns där... För i accepterandet kan vi se att även i det djupaste mörker finns ett litet ljus... och det vi ser som det onda kan leda till något mycket gott.... och när vi tillåter sorgen fullt ut så vaknar den inre glädjen ännu mer och vi blir levande.
Syftet med livet - att vara levande.
Kanske är det detta som är det högsta syftet med livet... ATT VARA LEVANDE!! Anita Goldman som inte väjer för att skriva om det ondaste onda och mörkaste mörka i vår tid.... Samtidigt som hon beskriver hängivenhet till det ljusaste mest Gudomliga... hon är i mina ögon en av de mest levande, vakna passionerade kvinnor jag har mött... kanske var det därför jag tyckte sååå mycket om henne när vi möttes i helgen.
Absolut !! Jag håller med i det som du skriver !!!
SvaraRaderaUtan mörker inget ljus- utan regn ingen sol- utan natt ingen dag ...
Livet är ju i ständig rörelse och det är på de regniga dagar vi utvecklas och förbereder för solen att gå upp igen ..
Kram och tack för fina tankar !!
Tack Anna!! för din fina feedback.. och vackra tankar om regn och sol.. kram Anne
SvaraRaderaMin terapeut pratar mycket om det, som du skrivit om. När man bara låter känslor vara, då kommer de att försvinna av sig själva. Man låter sig känna det man känner, och det försvinner upp i det blå. Hon sade till mig förra gången att när man låter sig känna det jobbigaste, så försvinner det och omvandlas sedan till en känsla av lättnad, en slags "bliss". Minns inte hur hon sade det.
SvaraRaderaOch med tankar om dag och natt, så uppstår den viktiga balansen när man tillåter båda att existera.
Jag fick en liknelse med musik, då jag skriver mycket sådan, främst på gitarr. En sång i endast dur är väldigt tråkig att lyssna på, men när man blandar både dur och moll, blir det behagligt för örat.
Kanske en konstig liknelse, men jag brukar tänka på att både ha med sorgliga som glada partier i varje låt. Så blir det en balans.
Känner att det låter präktigt men är för trött för att orka hitta bättre formuleringar.
Det var ett uppskattat inlägg i alla fall, om både mörker och ljus.
"som inte väjer för att skriva om det ondaste onda och mörkaste mörka i vår tid.... Samtidigt som hon beskriver hängivenhet till det ljusaste mest Gudomliga..." Fint. Får kolla in hennes bok.
Ingrid
Tack fina fina Anne!
SvaraRaderaJag älskar boken du pratar om... jag Älskar Anita Goldman och Etty Hillesum har varit en av mina största hjältinnor och förebilder ända sedan jag var liten. Det är underbart befriande att läsa dina ord och kan bara hålla med när du skriver: "Kanske är det detta som är det högsta syftet med livet... ATT VARA LEVANDE!!"
Många varma kramar till dig. <3
Tack fina Ingrid och Gita!Blev så glad för era kommentarer.. Här några rader till var och en av er.
SvaraRaderaIngrid
Ja det är ju verkligen så att när vi accepterar och tillåter något inom oss då blir det inget motstånd längre och vi kan vila i det som är och fint det du skrev att det även omvandlas.
Tycker din liknelse om musig var jättebra... den ska jag ta med mig...och Läs om Etty...du kommer älska henne. kram Anne
Gita
Vad underbart att vi delar vår kärlek till Anita och att Etty varit en så stor inspirationskälla för dig.... Tack för din jättefina kommentar som värmde mig så mycket idag. ja jag tycker att både Anita och Etty verkligen förtjänar att lyftas fram mer och "Att vara levande" är nog det största och det är du med kära SysterGudinna... Stor kram Anne
Oj då "musik" (inte musig).. skulle jag skriva till dig Ingrid.. mycket fina tankar du hade som vanligt ...varm kram
SvaraRaderaMin mormor hade ett uttryck " Det du inte kan förändra/göra nåt åt ska du med fördnad gå förbi"
SvaraRaderaAtt bara låta saker vara ett tag, vila lite i det som är nu, respektera att det här förstår jag inte, eller kan inte påverka och på nåt sätt så får man ett annat perspektiv på det hela.
Jag försöker tänka på detta när jag blir frustrerad över saker/händelser jag inte rår över.
Kram
Härligt formulerat Anne!
SvaraRaderaBalans har blivit grunden som jag står på, jag tror innerligt och uppriktigt att allt i universum strävar efter balans. Och hur vi än försöker skydda oss, fjärma oss från det onda som sker så når det oss ändå. Det som är viktigt är att komma fram till hur vi bäst förhåller oss till det och där kommer acceptansen in, precis som du beskriver. Åsa Nilsonne och Anna Kåver har skrivit två "systerböcker" -Vem bestämmer i ditt liv? och -Att leva ett liv, inte vinna ett krig - den sistnämnda handla om acceptans. Måste erkänna att jag var en aning obstinat när jag läste den men det är bra med sådana utmaningar, något händer i oss när vi är tvungna att ta ställning, hur jobbigt det än är.
Allt gott till dig! ses snart ;-)
kram
Mia Eklund
Pia: Det var ett mycket fint uttryck, ska minnas det... samt att vila här och nu... Tack!
SvaraRaderaMia: Ja balans är viktigt .. skrev just ett nytt inlägg som handlade delvis om det.. har lyssnat på de författare du nämnder då jag har en Cd-bok med dem ... Ja acceptans ger ro inom oss tror jag... kram och vi ses ganska snart.