Nu hittade jag den..... boken jag köpte i höstas när Paticia Tudor-Sandahl var här hos oss i Mundekulla... Det var så fint att lyssna till henne. Så mycket kloka tankar och hon bjöd så mycket på sig själv med humor och självdistans.... "Den tredje åldern" heter boken och handlar om åldern mellan 50 -70 år.
Vardagskärlek
... stod det på den sida jag råkade slå upp... "En behaglig och bestående känsla av att "höra hemma" hos varandra - en sorts vardagskärlek - kan vara en av den tredje ålderns gåvor" skriver Patricia. Men även här kan passionen titta fram emellanåt... fortsätter hon. "Vardagskärleken förnekar inte passionen men gör sig inte beroende av den. Den minns den omtumlande kärleken med glädje men är beredd att släppa taget om den till förmån för andra mer bärande känslor. Vardagskärleken säger inte "Jag kan inte leva utan dej" utan "Jag vill leva med dig" och det är dess styrka.
Kärlek och förälskelse på äldre dar
Såg ni det fina TV-programmet om Ebba och Torgny som hade varit förälskade i ungdomen och nu funnit varandra igen vid närmare 90 år... De uttryckte att kärleken kändes ännu starkare nu och de var sååå förälskade. Underbart att se.. så det kan säkert se ut på olika sätt.. men jag tror att även de hade nått en mognad samtidigt i sin kärlek.. en mognad som skulle kunna kallas vardagskärlek.
Kärleken vilar på en tryggare grund
För min egen del känns det som att jag börjar släppa mina idéer om vem jag vill att Peter ska vara och se honom som han är... jag känner mig tryggare i mig själv och är inte lika beroende av om han ska visa mig kärlek... men jag uppskattar och njuter av när han gör det... därmed verkar det som att det blir enklare för honom att uttrycka kärlek... Det känns som om kärleken är mer trygg.. och vilar på en tryggare grund..
Att bli modigare och tala med hjärtat
Lite längre fram i boken skriver Patricia "Att leva i den tredje åldern innebär i bästa fall att bli modigare, att finna och tala med sin egen röst och att ha kurage, vilket bokstavligen betyder "att tala med hjärtat" hon fortsätter.. " I tredje åldern vågar man ta risker"
Våga skratta högt, och ta risken att göra sig löjlig.
Våga visa tårar och ta risken att framstå som sentimental.
Våga sträcka dig mot någon annan och ta risken att bli involverad i dennes liv.
Våga berätta om dina tankar och drömmar och ta risken att de förminskas.
Våga säga att du älskar och ta risken att bli avvisad.
Våga tro på något och ta risken att misslyckas.
Våga leva och ta risken att dö.
Kära Gudinnor
Låt oss älska oss själva mer och mer för varje år... låt oss inse att vi blir visare och mer kärleksfulla för varje år.. och låt oss bli mer och mer medvetna om vår inre skönhet .. vårt inre ljus och vår inre Gudinna...Låt oss säga som Louise L Hay sa när hon nyss fyllt 80 år. "I have decided, that this decade is gonna be the best in my life" Love Anne
sköna tankar och så sanna! Visst är det så att det är vardagen som är allra bäst i allt!
SvaraRaderaSåg ett program om lycka igår på tv ... det är väl också att vara nöjd i vardagen, att kunna njuta och uppskatta det man har!
Ja visst var de ljuvligt att se paret Ebba och Torgny och deras kärlek till varann, så naturligt och okonstlat. Något komiskt var det dock att se de anhörigas oförståelse ...
Kramisar
Fin ny bild förresten ... har du tagit en vila i dansandet? :-)
SvaraRaderaJa jag missade programmet om lycka men ska se det idag. Ebba och Torgny var så fina.. ja de var lite tröga släktingarna mende mjuknade ju sen..
SvaraRaderaKul att du gillar bilden... ja nu myser jag och vilar i soffan lite efter dansen.. tror mina bilder omedvetet speglar där jag befinner mig.. har dansat en härlig dans med Esther Hicks och Abraham.. nu är det dags att vila och smälta.... Kram