Har just lyssnat lite på Esther Hicks igen, nu i kväll, som belyste något som jag tänkt lite på de senaste dagarna men inte riktigt kunde se helt... Jo jag har ju faktiskt känt mig mycket upplyft den senaste tiden.. Jag har fått en ny tillit till att jag kan skapa det jag innerst längtar efter... jag har fått en ny tillit till att jag kan välja att vara i min sanna "vibration".. i kontakt med Gudinnan inom mig... Min relation med Peter har varit bättre än någonsin.. ja kanske ännu mer kärleksfull än när vi träffades.. och allt har liksom flytit ganska bra och jag har känt mig mycket nöjd...
Skapa drama för att känna sig levande
...men så har en slags känsla av att den här harmonin nästan känts lite tråkig smugit sig på. När man är van att livet ska gå upp och ner blir det ju nästan konstigt när det känns konstant bra en längre tid.... kanske även för att vi inte är vana vid det.... Så när jag lyssnade ikväll på Esther beskrev hon just detta ... att vad vi gör ibland då, är att vi skapar ett litet drama för att känna oss mer levande.. och jag tror faktiskt att det var en del av min frustration idag... att jag på något sätt kände att det var dags att röra om i grytan lite igen och skapa lite kontraster för att känna mig mer levande.. och att det inte gjorde så mycket att uppleva dessa kontraster, då det ju finns en mycket större trygghet nu att jag kan hitta tillbaka snabbt till min vibration och hur jag vill känna mig.
Var vi än är så är det gott!
Ester förklarade också att när vi har ett lite större gap mellan hur vi vill känna oss och hur vi känner oss... då bygger vi upp en starkare längtan som i sin tur tar oss närmare det vi längtar till.... så på det sättet är allt gott och "All conditions is right" Antingen mår vi bra och är i harmoni med oss själva och vår djupaste längtan... eller är vi i disharmoni och sänder ut en längtan om att må bättre och närma oss det vi längtar efter djupast innerst inne.. .. Så vi kan ju sluta döma oss själva för var vi befinner oss och se det lite som en lek i livet...en lek som kommer leda oss närmare dem vi djupast innerst inne är och närmare vårt sanna jag hur som helst... Därmed är allt väl ..
Så fint du beskriver det (med kanske Esters hjälp), så ... så länge jag har någon form av längtan är jag alltså på väg ... eller?!
SvaraRaderaDet känns ju iså fall väldigt mycket enklare när jag inte känner mig på topp ... som det har varit en tid ...
Tack för det, Anne jag ska känna in det och fundera vidare!
Kram till dig/Anita
Ja visst är det en bra tanke... att allt är okey och att vi är på rätt väg hur som helst.. kram
SvaraRaderaTack Anne,
SvaraRaderaDetta är befriande!
Jag tänker på naturens sätt att "bara vara" genom alla betingelser. Allt förändras ständigt, genom dagens timmar, genom de olika väderlekarna, genom de olika årstiderna o s v. Jag känner sådan ro och tillit när jag tänker på att vi är en del av naturen och att vi kan spegla oss i den. Det tillåter mig att vara glad, ledsen, arg, frustrerad, euforisk...och alla känslor jag kan tänka mig och ändå känna att allt är som det ska - allt är i sin ordning!
Allt gott till dig!
kram
Mia
Ja naturen är en så bra lärare Mia.. tack för att du påminner om det.. och den bara är... ibland är den lugn och stilla.. ibland stormar det.. ibland regnar det och ibland lyser solen.. och visst uppskattar vi solen och värmen desto mer när det varit mulet och kallt ett tag... och allt detta bara är... ingen säger att regnet är fel... eller dömer stormen.... Tack för din fina påminnelse och beskrivning Mia.. du har så mycket att dela när det gäller naturen och hur vi kan spegla oss i den... varm kram Anne
SvaraRadera