Ja det är underbart att våren är på väg... det är skönt att det är varmare...men borde jag inte vara ännu mer lycklig... och varför är jag inte det.. nu när det är vår??... Kan det nästan blir som ett krav att vi ska vara lyckliga och må bra på våren?... Jag minns hur skön denna november kändes - murrig, mysig och vilsam... inga krav om att jag borde gå ut och njuta av solen..... eller vara förälskad... eller lycklig... nej i november är det helt okey att bara vara inne och gosa sig med en kopp te och en bok och lite tända ljus och ingen kräver att jag ska vara lycklig.. tvärtom kan jag känna mig duktig om jag bara genomlever november... är jag dessutom nöjd så är det ju en extrabonus.
Jag skyller på Svartmånen
Det är inte så att jag är vårdeprimerad... jag skyller på svartmånen idag ...eller mörkermåne... hade jag vetat att det var det så hade jag ju kunnat knyta an till det... vila, lyssna inåt och då hade nog dagen blivit ännu mer bra... Jo den blev bra ändå.. i alla fall helt okey... men jag ska nog vara lite mer uppmärksam på och följa månfaserna .. börjar känna att det ligger något i att de påverkar oss. Svartmåne .. eller Mörkermåne är när månen försvinner. Det ska vara en tid för stillhet, vila, att gå djupare, lyssna inåt... samt att i denna fas även rensa ut och avsluta så vi kan gå vidare sen med nya projekt när Nymånen börjar och det gör den imorgon eftermiddag:)
Visst gör det ont när knoppar brister
Jag känner nästan en olidlig spänning... väntan.. längtan i naturen... som kanske speglar en inre längtan och väntan.. efter att vara den jag är helt och fullt ...uttrycka min kreativitet och leva det liv jag vill leva helt och fullt... allt ligger där och väntar i knoppen som kommer att slå ut.... och just nu gick jag och hämtade Solögas bok för att läsa om tranan som följde mig hela min promenad idag. Först skrek hon så det hördes i hela bygden.. sen gick jag förbi och hon blev tyst... det var bara jag och tranan och vi såg länge på varandra... sen mötte jag fler tranor som kom flygande och skränande på vandringen... Ja det måste ju vara ett budskap till mig tänkte jag:
Jag läser:
"Var uttrycksfull och du når ditt mål
Din gåva är att inspirera andra med dina uttryck"
Jag längtar efter att uttrycka mig ännu mer.
Ja just det.. så är det nog precis... Jag längtar så efter att Uttrycka mig ännu mer.. och jag hinner inte med allt jag vill uttrycka och idag var det bokföringen som skulle fixas... Det finns så mycket som vill ut nu .. som har väntat länge.... sånger.. musik.. målningar.. böcker...Gudinneretreater...och mycket mycket mycket mer...Nu är det snart dags.. men jag har ju faktiskt sytt och skapat lite Gudinneklänningar de senaste dagarna...
Med tack till Agneta Oreheim som som talade om att det var Svartmåne idag.. och tack till Malou Thorman som uttryckte så fint att vi kan behöva vänja oss vid ljuset...
Men visst är de ändå vackra.. vår-blommorna... och visst älskar jag ju våren och njuter av den med... men inte varje dag och inte hela tiden... vi behöver få vara med alla känslor och allt som är... någon sa så klokt att vi kan behöva vänja oss vid ljuset... vilken fin tanke.. det är inte självklart att vi ska gå ut och ropa... Yes.... här är jag och jag är lycklig för att det är vår... Nej vi kan få vila och ta det lugnt och försiktigt kika ut på solen och varsamt i vår egen takt vakna till liv igen efter vintern.
Varm vår-kram kära syster... från Anne Solveig
Hej fina du! Jag känner sån trygghet och tröst av att läsa dina tankar. Jag är själv inne väldigt mycket på samma spår som du. Men som 21 åring kan det ibland vara lite ensamt med detta tänk. Du får gärna läsa min rosa blogg någon gång du känner för det. jag tycker själv det är väldigt kul att skriva och dikta. Men ha det så bra och fortsätt vara den vackra glädjespridaren du är.
SvaraRaderaVarmt tack Lovisa.. kul att du tittar in här... och fint att du kan känna igen dej...Jag vill gärna titta in och läsa din blogg.. men ska vänta tills det finns tid så jag kan läsa i lugn och ro...just nu är det dags att sova.. kram
SvaraRadera