Gudinnerummet

Käraste Syster!

Nu var det längesedan jag skrev i den här bloggen. 

Jag ser dock att många fortfarande tittar in här och det glädjer mig mycket. När jag läser tidigare inlägg kan jag känna det ljus och den inspiration som så ofta väglett mig när jag skrivit.... Många gånger fick jag själv så mycket inspiration och insikter av det som kom genom mig. Det var på många sätt en samverkan av egna tankar och erfarenheter men också gudomligt eller "gudinneligt" inspirerat. Så även om jag framöver inte kommer att skriva här så mycket eller kanske inte alls, kan jag varmt rekommendera dej att läsa det som redan finns... Kanske kommer jag även en dag att samla delar av "Gudinnerummets" blogg till en bok. Det finns mycket att hämta här. Jag planerar just att istället börja skriva i en ny blogg som kommer heta "Anne Solveig"  Jag känner också att en ny bok är på väg... ja den har varit på väg sååå länge, men nu är det som att den inte kan vänta längre.

Det liv jag har levt har på många sätt varit mycket rikt. Det har alltid funnits en djup längtan efter inre frid och glädje, en längtan efter att vara den jag är ämnad att vara. Jag kan se hur jag på många sätt hela tiden tagit steg i den riktningen.. Men det var dags för ytterligare ett steg...

Livet tog mig på en djupare resa 
...som i slutändan förändrade mycket både i det inre och det yttre.
Jag gick igenom elden och det var stundvis mycket utmanande. Det känns inte så viktigt hur just min resa såg ut men jag kan nämna att jag ser det som att kroppen visade mig vad som behövde helas djupt inuti mig... samt att det blev en resa att verkligen stanna upp och dyka djupare i mig själv.

När jag skriver detta kan jag känna en djup tacksamhet att jag är där jag är idag och att jag troligen har ännu en tid att vistas, njuta, vara, lära och ge på den här planeten, även om ingen av oss kan veta när det är dags att resa hem och jag känner en djup tillit även när det gäller detta. Det fanns stunder när längtan efter ljuset och att känna frid var så starkt så jag enkelt kunde ha lämnat. Stunder när det kändes enkelt att släppa taget och gå vidare in i den frid som jag känner väntar oss alla när vi lämnar.

Redan tidigt på resan kände jag att det handlade inte endast om att bli frisk fysiskt utan detta var en resa för att verkligen helas på djupet och närma mig mitt sanna jag, Att verkligen hitta hem ännu mer. Jag ville helt enkelt inte "bara" uppleva hälsa i kroppen utan jag ville ännu mer känna en djupare frid inom mig, jag ville vandra runt i livet med en känsla av djup inre frid, av ljus och glädje och kärlek till mig själv och andra... men jag längtade också efter att kunna njuta och trivas i min kropp igen.

Även om jag tvivlade i många stunder och det ibland kändes enklare att ge upp så kändes det samtidigt hela tiden som att det fanns ett syfte med denna resa, att jag skulle igenom den för att lära, för att komma djupare hem i mig själv och för att även kunna ge mer till andra.

Fjärilar gav mig hopp
När jag var som svagast flög en mängd fjärilar in i mitt sovrum som för att visa att även om jag befann mig i puppan så skulle jag en dag flyga fri som en fjäril igen. Jag fick också många andra tecken.. Jag kunde vakna på nätterna och be om hjälp och få en stark ingivelse som ledde mig till en viss bok eller att dra ett kort m.m. När vi verkligen ber om hjälp så får vi det. Jag fick också vägledning att gå till olika terapeuter och det finns mycket att berätta om det. Alla fyllde sin funktion i den fasen där jag befann mig.

Poem about Savitri
En tid innan den djupa resan började hade jag läst i en bok  "About Savitri"
Jag tror att det som är beskrivit om Savitri gäller oss alla och att vägen tillbaka till ljuset också finns där för oss alla.

"The true Self of Savitri belonged to the eternal consciousness and naturally, was free. But when accepting to take a body upon Earth, this true self is covered by so many layers of consciousness that unless it takes a very complete resolution to manifest and to overcome all the obstacles, it cannot act freely. Now she was put in front of the expected catastroph in her life, which externally woud put an end to th joy of her exisence, and there was only one way to overcome this fatality.

It was to make the Highest Spirit and its Power intervene directly in order to counteract the laws of destiny." "The Mother"  (explains, the poems of Sri Aurobindo)

"For only the unborn spirit's timeless power
Can lift the yoke imposed by birth in time"

Sri Aurobindo

Så för mig betyder dessa rader att när vi verkligen möter en djup utmaning och mörker i livet då väcks en starkare längtan till ljuset och då är vi beredda att verkligen gå mot ljuset... Vi ger upp på ett plan och "surrender" Vi inser att vi inte själva har alla svar och vi är redo att be om hjälp, be om vägledning... Vi har inte så mycket mer att riskera och vi inser vad som är viktigast i livet...När vi är beredda att välkomna ljuset igen då finner det en väg till oss...

Jag känner att jag tagit nya steg in på en djupare stig
...och det känns spännande att se vart den leder mig... Det finns mycket som inte längre känns så intressant.... och jag känner mer vad som är viktigt och vad som ger ljus och inspiration till själen. Situationer och relationer i det yttre har förändrats i takt med det som sker i mitt inre... Samtidigt känns det som att det här endast är början. Men det är en mycket god början, då jag har en djupare villighet nu att hitta hem till mig själv...Med den villigheten och tilliten till att vara vägledd och omsluten av kärlek, ger jag mig nu ut på nya stigar i livet,,,

Vill du ta sällskap med mig en stund på vägen
...så är du välkommen att följa mig i min nya blogg ... Jag tänker att vi kommer vandra på många soliga vackra blommande stigar som tar oss närmare ljuset ... men ibland kommer det säkert blåsa och regna med och då är det gott att kunna hålla varandra i händerna och känna att vi delar denna resan  och att vi finns för varandra...

Så inom kort... vill jag välkomna dig till min nya blogg. Jag tror den kommer heta Anne Solveig men jag är lite sugen med på att kalla den "Shine sister" Vi får se... suger lite på det.

Allt gott till dej .

Varm kram Anne Solveig